Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyttfåglar som fröspridare. Af Aug. Heintze
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
FAUNA OCH FLORA
Knud Andersens iakttagelser genom att påpeka, att »inom den
egentliga migrationens ram försiggår, hufvudsakligen bland de
fröätande fåglarna, en bohemartad rörelse, en pro- och regressiv
förflyttning inom relativt vidsträckta områden». Då Hemberg
ej undersökt mag- och tarminnehållet i sina »strykarfåglar»,
äro hans hypoteser emellertid af ringa vetenskapligt intresse.
Under sina fleråriga forskningsfärder i sydöstra Sibirien
kom Radde i tillfälle att göra värdefulla iakttagelser öfver
mag-innehållet i flyttfåglar, som nyss anländt till de dauriska
stäpperna efter att ha passerat Mongoliets öknar. Resultatet af
dessa undersökningar meddelas i hans »Reisen im Sliden von
Ostsibirien» (Petersburg 1862—63). Ett utdrag ur detta arbete
finnes intaget i »Das Buch der Reisen und Entdeckungen» och
(i öfversättning) i Johan Eriksons »Läsebok i biologi» (H. 6,
p. 169 — 170), ur hvilken vi citera följande: »Hos de flesta af
de nya ankomlingarna gjorde Radde en märkvärdig iakttagelse:
han fann nämligen magen hos alla sump- och simfåglar fylld
med små kvartskorn, då dessa djur först vid målet af sin resa
åter taga till sig sin vanliga näring. Om detta äger rum hos
alla flyttfåglar, kan icke med bestämdhet påstås, men hos
hönsfåglarna är det fallet. Sångfåglarna däremot visade merendels en
alldeles tom mage. Mängderna af de intagna kiselstenarna voro
icke obetydliga: en hvit trana, som strax efter sin ankomst
sköts vid Tarei, hade 4 lod1 och 1 drachma1 stenar i magen
jämte några halfsmälta rotfibrer; andra tranarter 2 till 3 lod,
gäss 1—2 Va lod. Stäpphönsen hade blott litet sand i magen.»
Egendomligt nog ha svenska allmogejägare sedan lång tid
tillbaka gjort liknande erfarenheter beträffande tranorna som
Radde. I »Norrlands jakt och fiske» (p. 459) meddelar
nämligen Sven Ekman, att han i Mörsil hörde en gammal jägare
och fångstman omtala, »att tranan om våren »har diamant i
magen», hvarmed han menade, att hon där han stenar, så
hårda, att man kan skära glas med dem. Dessa hade hon
enligt hans mening tagit i södern. I prästen Nenséns
anteckningar (manuskript) finns en notis om Dorotea-bornas uppfatt-
1 Ett lod = 16,56 gr; 1 drachma 3,75 gr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
