Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyttfåglar som fröspridare. Af Aug. Heintze
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYTTFÅGLAR SOM FRÖSPRIDARE 99
ning af samma sak (daterad 1837): »Om hon (tranan) strax på
våren skjuts, har hon diamant». I vissa trakter af Norrland
var det sålunda en rätt allmänt gjord iakttagelse, att tranan
kunde ha grus och stenar af helt olika beskaffenhet i magen
om våren och sommaren, och man kunde också riktigt angifva
orsaken.
Wallace ägnar i sitt bekanta arbete öfver darwinismen
rätt stor uppmärksamhet åt fröspridning med tillhjälp af vind
och fåglar. Som exempel på långväga frötransport anför han,
att doktor Guppy fann ett litet hårdt frö i magen på en
kap-dufva (Procellaria capensis), som fångades ute på hafvet nära
100 nymil öster om den lilla ön Tristan da Cunha. Då
kap-dufvan i likhet med andra stormfåglar endast lefver af
anima-lisk föda, hade fröet säkerligen inkommit i magen ofrivilligt
från fågelns sida. Det kan för öfrigt mycket väl ha medföljt
afskräde, som utkastats från Guppys fartyg och slukats af
kapdufvan, ty denna är enligt Brehm »bland alla simfåglar
fartygens trognaste följeslagare» och så glupsk och orädd, att
den lätt kan fångas på krok.
Ett fynd, som förtjänar att omnämnas i detta sammanhang,
gjordes d. 2 juni 1882 i mellersta Jämtland och meddelas af P.
Olssön i en uppsats om »Nya bidrag till kännedomen om Jemtlands
fauna» i K. Vet. Akad. Öfvers. 1882 (n:o 10, p. 46). En
små-skrak, som fångades i nät vid byn Hufvulsviken på norra
stranden af Storsjön, hade nämligen i magen flera slags hafsalger:
Fucus, »Rhodonema» (= Rhodymenia palmata?) och
Polysi-phonia, hvilka den alltså måste ha fört med sig från norska
kusten.
I Sydeuropa brukar man som bekant flerstädes fånga
sångfåglar i mängd och sälja dem till städerna, där de betraktas
som en delikatess. En norsk botanist, Jens Holmboe1,
uppehöll sig i september 1905 vid Capo Greco på Cyperns ostkust,
där fångst af framför allt svarthättor sedan gammalt bedrifves.
Fåglarna komma från Syrien och anlända till Capo Greco vid
midnatt. Fångsten börjar vid tretiden på morgonen, när det
1 Studies on the vegetation of Cyprus. Bergens museums skrifter 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
