Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyttfåglar som fröspridare. Af Aug. Heintze
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 10 FAUNA OCH FLORA
P. densus afviker i flera afseenden från sina samsläktingar.
De 2,5X2 mm. stora frukterna äro nämligen tunnskaliga, och
en stor mängd af dem gror enligt Raunkiær1 redan samma
höst, de mognat. Fruktväggens svaga utbildning tyder på
spridning med vadare eller simfåglar med mindre starkt
utvecklad muskelmage; man kunde närmast tänka på doppingar.
Med dessa fåglar kunna frukterna mycket väl ha förts till
lokalerna i södra Halland och vid Kristianiafjorden redan på
hösten. I synnerhet ungfåglar af Podiceps grisegena och
cristatus, hvilka båda äro allmänna häckfåglar i Danmark, träffas
nämligen nästan hvarje höst och vinter ända upp vid Norges
södra och västra kuster.
Tångnaten (Potamogeton zosterifolius) växer flerstädes i
vårt land, men tyckes helt saknas i Bohuslän och i de till
Älfsborgs län hörande delarna af Västergötland; i Halland skall
den endast förekomma i Ätran. I Danmark är den rätt spridd
särskildt på Jylland och Själland. Däremot är den endast
tvenne gånger funnen i Norge, vid Kristiania och
Langesunds-fjorden. Från den senare lokalen synes den dock numera
vara försvunnen (Dyring i Nyt Mag. f. Naturv. 1911, p. 137).
P. zosterifolius hör till de mera högväxta
Potamogeton-arterna, och dess stjälk blir ofta 1—2 m. lång. Den är
ettårig, men öfvervintrar genom grofva, stärkelsefyllda
grodd-knoppar, hvilka säkerligen utgöra en omtyckt föda särskildt
för vissa dykänder, som upphämta groddknopparna och de
bland dessa liggande stora frukterna från bottnen.
Till de båda norska fyndorterna har tångnaten troligen
förts från Danmark genom knipor eller andra dykänder.
Hårnäten (Potamogeton trichoides) är vidt spridd i norra
Tyskland, men skall enligt Lange förekomma på endast trenne
lokaler i Danmark, belägna på Bornholm, Falster och
Själland. Den tillhör numera ej vår flora, men uppträdde för en
del år sedan i diken och dammar vid Lund och Göteborg.
P. trichoides är en helt späd art med trådfin stjälk och
mycket smala blad. I likhet med tångnaten är den ettårig,
1 De danske blomsterplanters naturhistorie. Köpenhamn 1895 — 99.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
