Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förklaring angående min exkursionsfauna. Af Thorsten Renvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förklaring angående min exkursionsfauna.
Hvar och en vet, att hittills använda exkursionsfaunor icke motsvara
sitt namn, nämligen att vara uppslagsböcker under exkursioner ute i det fria.
För att om möjligt afhjälpa denna brist har min exkursionsfauna tillkommit.
Hvad speciellt afdelningen »fåglarna» vidkommer, bör exkurrenten me-
delst faunan kunna under exkursionen examinera:
1. Hvarje lefvande fågel, han anträffar i skog och mark;
2. Hvarje fågelbo med ägg, som påträffas; och
3. Hvarje död eller dödad fågel, han får i sin hand.
1:0, 2:0 och 3:0 utgöra i faunan, hvar för sig, en skild afdelning.
Min exkursionsfauna utgör alltså en handbok inte för kammarteoretiker
och inte för djurdödare, utan för praktiska djurvänner, d. v. s. för hvarje så-
dan person, som önskar ute i naturen lära känna de skilda fågelarterna och
deras bon utan att behöfva döda en enda fågel eller plundra något fågelbo.
En på dessa principer upprättad exkursionsfauna är någonting alldeles
nytt. Den är därför helt olik de gamla, hittills använda faunorna. Därför
bör det ej väcka förvåning, ifall osäkra, mindre tydliga och oegentliga ställen
ej helt kunnat undvikas i ett förstlingsarbete af detta slag. Den ärade anmä-
laren anser emellertid sådant bero på klassificeringen i systemet. Detta vågar
jag emellertid förneka. Men naturligtvis ges det vid denna klassificering, lik-
som vid hvarje klassificering öfverhufvud, svårbestämbara grupper och arter.
I regeln går det både lätt och säkert enligt faunan, blott man blir litet för-
trogen med densamma, att ute i naturen examinera en hel mängd fågelarter
och fågelbon, vilket ju är systemens i:a och 2:a enda ändamål. Personer (äfven
skolelever), som senaste sommar användt min exkursionsfauna, ha både skrift-
ligt och muntligt skänkt mig sitt erkännande. Och just nu har jag gått in på
ett förslag att utge detta arbete också på finska språket.
De s. k. »teckenfåglarna» utgöra en särskildt viktig grupp i mitt topo-
grafiskt-biologiska system. Teckenfåglar kallas nämligen här alla de fåglar,
hvilka ej äro »hvitfåglar», »svartfåglar» eller »brokfåglar» (hvad med dessa
benämningar afses, se faunan sid. 77 och 78, hvilka sidor böra genomläsas
och behållas i minnet innan systemet användes) — men som äga ett hvitt
tecken på hufvud, vingar, eller öfvergump (stjärtroten häri inbegripen). En
stor del af dessa tecken utgör äfven igenkänningstecken för skilda fågelarter
under flyttfärderna. Därför äro också en fågelarts »tecken» ofta omgifna af
svart, band eller fläckar, för att det hvita skarpare skall framträda. För
iakttagaren falla de därför lätt i ögonen.
Såsom bevis på min klassificerings svaghet anför den ärade anmälaren
några exempel, hvilka det härmed må tillåtas mig dels förklara, dels bemöta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
