Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förklaring angående min exkursionsfauna. Af Thorsten Renvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRKLARING ANGÄENDE MIN EXKURSIONSFAUNA
135
»Rödstjärten föres till skogsmarkernas teckenfåglar, emedan den (o*) har
hvitt på pannan», säger anmälaren. Emellertid är det naturligtvis endast 0%
som föres till denna grupp. Honan däremot återfinnes inom skogsmarkernas
6-te grupp, emedan den saknar »tecknet». Honan kan dock, ifall man så
finner nödigt, samtidigt anföras äfven bland »färgfåglarna», eftersom
stjärtrotens röda färg är ganska iögonenfallande, och färgfåglarna i systemet gå
före 6:te gruppens fåglar, samt systemet ingaluuda hindrar, att en otydlig
art upptas inom tvenne eller flera grupper, ifall större tydlighet härigenom
ernås eller osäkerhet undvikes.
Rödhaken kan däremot inte föras till någon annan grupp än till
»färgfåglarna». Tecken saknas, och den röda färgen på bröstet är till den grad
iögonenfallande, att den tydligt framträder t. o. m. hos en i en trädtopp
sjungande rödhake för en med kikare utrustad iakttagare.
Detsamma gäller gråsiskhanen. Den kan icke föras till någon annan
grupp, ty den är en lika tydlig färgfågel som rödhaken. Honan däremot med
sin mindre röda hjässa och sitt icke röda bröst kan äfven upptas bland 6:te
gruppens fåglar, ifall tydligheten fordrar ett sådant åtskiljande. Ty å andra
sidan är det lika viktigt att ej införa onödiga arter i de skilda grupperna.
Dessa fördröja endast examineringen, hvilken understundom bör gå nog så
hastigt, då det ju gäller att examinera lefvande fåglar ute i naturen.
Här må det tillåtas mig inflika en liten anmärkning. Hinner exkurrenten
ej första gången, han ser en fågel, bestämma den, så lyckas det den följande.
Och ju mer förtrogen han blir med fågelvärlden, desto lättare går det sedan
att bestämma de ännu obekanta och skyggare arterna. En kikare (men ej en
bössa) är på dessa exkursioner af ovärderlig nytta.
Men jag återgår till den ärade anmälarens anmärkningar.
Hos blåhaken (o*) är det bjärtblåa bröstet så iögonenfallande, att
betraktaren främst fäster sig vid detta. Därför är den i faunan placerad bland
färgfåglarna. Emellertid lär det hvita strecket öfver ögat, som äfven
förekommer hos honan, vara så pass tydligt, att det verkar som ett tecken. Och
är detta fallet, hör blåhaken till teckenfåglarna och dess plats är där bredvid
rödstjärthanen.
Då man närmar sig en rapphöna, ser man ofta först blott hennes
roströda hufvud och strupe sticka upp ur gräset. Då hon därpå flvger upp,
framträda åter tydligt brunröda sidopennor, isynnerhet vid solsken. Därför är
rapphönan förd till odlingarnas färgfåglar. Hade dock, kanske rättast,
samtidigt bort upptas bland 6:te gruppens fåglar.
Dalripan hör till sumpmarkernas hvitfåglar (i vinterdräkt) och teckenfåglar
(i sommardräkt), men den kan och kanske bör också upptagas bland
skogsmarkernas motsvarande grupper.
Härmed har jag förklarat alla de exempel den ärade anmälaren anfört
för att visa, att mitt system »ej håller måttet och ej heller motsvarar de
förväntningar förf. själf ställer på detsamma». Jag tror emellertid, att den ärade
anmälaren ej användt rätt måttstock för att mäta det verkliga värdet af mitt
artificiella, rent praktiska system.
Vore tacksam, ifall den ärade anmälaren ville, för sakens skull, besvära
sig med att sända de anmärkningar, han möjligen ytterligare ville göra mot
min exkursionsfauna, till mig personligen. Likaså vore jag, eftersom min
exkursionsfauna också kan användas i Sverige från Uppland norrut,
synnerligen tacksam, ifall andra svenska fågelvänner, som velat göra sig praktiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
