Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
FAUNA OCH FLORA
Naturskyddsarbete i Tyskland under kriget.
Vi ha förut meddelat, huru visenterna i Bjälovjäsh-skogen
skyddats, och vi ha just nu äfven erhållit meddelande om, att visenterna
lyckligen genomlefvat vintern.
Detta är dock ingalunda det enda naturskyddsarbete, som
under denna tid utförts i Tyskand. Tvärtom, allt har gått framåt
såsom förut. Där finnas nog varma hjärtan, men ingen nervositet.
I Ornith. Monatsschr. n:r 4 för i år kan man t. ex. läsa en
årsberättelse från »Bund fur Vogelschutz», som kan uppvisa goda resultat.
Genom den engelska uthungringspolitiken har tyska folket tvungits
till en intensivare odling af förut obrukad jord än någonsin förut,
och en mängd mossar har utdikats o. s. v. Härigenom förlora
visserligen en hel del fåglar sina uppehållsorter, men de biologiskt
mest värdefulla behållas dock i sitt ursprungliga skick på initiativ
af professor Conwentz. Sommaren 1915 yar gynnsam för
fågelfaunan. På skyddsområdet Hiddensö har skärfiäckan alltjämt ökats
och roskarlen, som i 4 par håller till där, har äfven uppträdt på en
närliggande ö. I Pfalz har man på 10 år arrenderat en vacker ö
af flera kvadratkilometers storlek såsom fristad och häckningsplats
för fåglar. En hel del planteringar har utförts på olika ställen
o. s. v., o. s. v.
En ytterst behjärtansvärd sak är att på grund af
framställning från några föreningsmedlemmar i fält generalguvernör von
Bissing i Belgien har utfärdat förbud mot därvarande råa och grymma
bruk att hålla bländade burfåglar.
Från forna dagars fiske i Åsnen
m. fl. sjöar meddelas i förut citerade afhandling af C. P. Thunberg
och Sv. G. Fovelin (Observ, nonnull. in Histor. nat. Smolandiæ,
Upsaliæ 1802) några uppgifter, som här må återgifvas: »I sjön
Åsnen utanför Kalfsvikssockens stränder fångas gädda om 40 skålpunds
(= 17 kg.) vikt och abborre om 10 dito (=4,2; kg.), och på andra
ställen [i samma sjö] har man funnit braxen om nära 18 skålpund
(=7,65 kg.) och ruda om n d:o (=4,67 kg.). Ålfisket i Urshults
församling var redan under Gustaf I:s tid så berömdt, att det syntes
värdigt att tillerkännas hertig Erik enl. K. Brefvet afd. 30. okt. 1558,
där det heter: »Käre Syon, är ossy till wettandes wordeth, åth udi
Kindewalds Härad i Urshulth Sochn Schole ware sköne Alefiske, som
the kalle thär Ålewerner. Syå Syntes ofsy nyttugt, att thu them
wille besee och bruke till tijt eijet behoff.» Förf. hänvisa här till
Rogberg, Historisk beskrifning om Småland (af år 1770), p. 173,
där fortsättningen lyder: »Wij schicke tigh och härmed samme
Åle-fiskes nampn beskreffne. — Thesse Åålwerner ähre: Ett Aålwerne
wid Gjällernäs, Ett d:o benempd Haffbelte, Ett d:o benempd
Gamle-werne, Ett d:o wid Glisholm, Ett d:o wid Hackqwarn».
Så fortsätta förf.: »I Wirestads- och Hanshults sjöarne erhålles
mal ända till tre lispunds (= 25,5 kg.) vikt».
Uppgiften om malarne och deras storlek är tydligen hämtad
ur samma Rogbergs beskrifning, där det bl. a. läses: »I Wirestads
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
