Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några förlinnéanska, uppgifter angående zoocecidier i svensk botanisk litteratur. Af Otto Gertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZOOCECIDIER I SVENSK EOTANISK LITTERATUR
’53
bunden vid Pinus silvestris L. [Pinus pumila Franck]. Här
torde det vara fråga om de kompakta, häxkvastliknande
bildningar, som, om ock mera sällan i vårt land, träffas å fur.
Liksom motsvarande, vid gran bundna polyklada skottsystem
synas de hafva heterogena orsaker att tacka för sin uppkomst,
t. ex. förstörande af hufvudaxelns skottspets genom bett af
ekorrar, vissa fåglar, insekter, särskildt Hylesinus piniperda
(Boas, I, 192, tavle 7), eller, såsom man för andra fall velat göra
troligt, genom infektion med bakterier (Sylvén, I, 208). Endast
i senare fallet äro ifrågavarande bildningar att räkna till de
egentliga cecidierna.
Förutom Speculum botanicum härrör från Franck ett
annat botaniskt arbete, Botanologia. Detta, af Franck
endast såsom handskrift efterlämnade verk (från omkring 1641)
hade länge varit förkommet, men återfanns på 1860-talet i
Uppsala universitetsbiblioteks manuskriptsamling [Elias Fries, II]
och utgafs med förklarande anmärkningar af Fristedt år 1817.
Arbetet i fråga, hvars senare del — den enda, som i detta
hänseende är af betydelse, — behandlar ett antal in- och
utländska växter från farmaceutisk-terapeutisk synpunkt,
upptager en coccum infectorium [å Quercus coccifera L], hvilken
skulle kunna räknas såsom cecidium. Då den emellertid ej
tillhör vårt lands flora och fauna, kan den här förbigås.
Elias Tillandz (1640 — 1692), professor i Åbo, utgaf 1673
en Catalogus plantarum. Detta arbete, hvilket utgör den första
finska växtförteckningen, utkom 1683 i ny upplaga och upptager
däri för Åbo omnejd icke mindre än 536 växter jämte korta
anmärkningar om deras nytta. Den enda gallbildning, som
nämnes, är Spongia s. muscus hypnoticus, sömbntorn, hvars
värdväxt bär namnen Cynosbatos, sentis, vepres. Damus, canis penis
[Rosa sylvestr. rubr. alba], Törnbuske, skogzrooser; [Törne].
Värdväxten är tydligen vår Rosa canina L. och Spongia s.
muscus hypnoticus det på denna uppträdande cecidiet af
Rho-dites rosae L., Bedeguar [Houard: 3187]. Tillandz’ uppgift om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
