Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några förlinnéanska, uppgifter angående zoocecidier i svensk botanisk litteratur. Af Otto Gertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
FAUNA OCH FLORA
detta, redan af Franck omnämnda cecidium, är af intresse,
emedan fyndorten (Åbo) angifves.
Johannes Palmbergs Serta florea suecana eller Svenska
Örte-Krantz (första upplagan 1684, andra förökade upplagan
utgifven af Stenmeyer år 1738) innehåller uppgifter om
gallbildningar å Quercus Robur, Ulmus campestris och Rosa
canina (42, 55, 21). Värdet af ifrågavarande uppgifter är dock
ringa, då de, liksom Palmbergs arbete nära nog i dess helhet,
knappast torde vara grundade på egna iakttagelser, utan
utgöra ett kompilat ur utländska forskares arbeten, särskildt
Loniceri Kräuterbuch. För fullständighetens skull må de dock
här anföras.
Quercus Robur L.
»Uppå Eke-Löf wäxer ... några små Äplen, hwilka af somliga
hållas före wara Gall-Äplen, äro dock icke the rätta, och
Bönderna weta vtaf samma Äplen spå om tillkommande Åhrs
wäxt, Sundhet och Kranckheter såsom, när Maskar finnas i
samma Äplen . . . hwilket man kan lära vtaf theras
Bonde-Practica.»
Ofvanstående är hämtadt ur Matthioli Kräuterbuch, där
bondepraktikans uppgifter i denna punkt nästan ord för ord
återfinnas.1 Det cecidium, som afses, torde vara de rundade, matt
genomskinande, rödådriga galläpplen, som omedelbart efter
löfsprickningen utväxa från blad af Quercus och framkallas af
Neuroterus baccarum L. (agama generationen) [Houard: 1355].
De äro i Sverige synnerligen allmänna.
Om den redan af Franck omnämnda Uva quercina heter
det (p. 43): »Wid Eke-Rötterna wäxer ock en Swamp med små
1 Se Bauhini Pinax theatri botanici, p. 421. — Uppgiften om ekgalläpplens
begagnande till spådom förekommer äfven hos Linné i hans afhandling:
Gabriel Emanuel Avelin, Miracula insectorum (Amoenitates academicæ, volumen
III, p. XLIV), där i detta sammanhang (sidan 324) en viss Colerus [troligen Jakob
Coler (1537—1612)] citeras, samt därjämte, anmärkningsvärdt nog, i en gammal
svensk örtebok från medeltiden (Klemming, I, 142). Säkerligen har det härvid i
många fall varit fråga om de vanliga, af Dryophanta folii L. härrörande galläpplena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
