Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studier öfver fjällvråken (Archibuteo lagopus) i finska Lappland. Af Carl Finnilä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sommaren 1915 synes uti Utsjoki fjällvråkens föda till all-
deles öfvervägande del hafva bestått af mellansorkar {Paludicola
oeconomus) och gråsidiga skogssorkar {Hypudaeus rufocanus).
■— Under »lemmelår» utgöres fågelns föda dock hufvudsakligast
af fjällemmel {Lemmus lemmus). Att fjällvråken emellertid
förgriper sig på större djur, torde dock icke ske så sällan.
Uti magen på ett i slutet af juni i Utsjoki skjutet exemplar
fann jag en nästan flygfärdig unge af rödvingetrasten {Turdus
iliacus) och i ett bo vid Utsjoki älf anträffades lämningar af
en fullvuxen hökuggla {Surnia utulá) ock ripfjädrar. Man ser
sålunda, att fjällvråken icke, såsom mången varit benägen att
tro, är oskadlig för jakten, snarare tvärtom, ty en fågel, som
är så pass roflysten, att den till och med kan förgripa sig på
en hökuggla, anställer helt säkert en icke alldeles obetydande
decimering af ripkullarna. Några exaktare uppgifter om vid-
den af denna härjning kunna väl knappast anföras från dessa
aflägsna, af såväl jaktlag som jaktvård gudsförgätna trakter,
hvilka äro ett af fjällvråkens allra käraste hemvist. Detta om
fågeln ur jaktlig synpunkt. Dock vill jag för ingen del stämpla
fjällvråken som en art, hvilken vore värd förföljelse och död.
I naturens hushållning spelar den nog en så betydande roll i
kampen mot smågnagarna, hvilka, om de finge föröka sig alltför
starkt, helt säkert skulle anställa svåra härjningar på vegeta-
tionen. Och slutligen vill jag tillägga, att detta fjällmarkernas
fria barn i landskapet gör sig gällande mer än de flesta lapska
fåglar.
Helsingfors d. 3/i2 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
