Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
FAUNA OCH FLORA
härleder från den i Egypten förekommande vargliknande Cants
döe-derieini. Tillika påpekas, att såväl Afrikas som Amerikas folk
tydligen upptagit och tämjt i de resp. länderna lefvande vilda
hundformer. Till de många pälsverksdjuren bland rofdjuren tages äfven
hänsyn i framställningen.
När Prof. Heck bearbetar den del af boken, som handlar om
hvaldjuren, gifver han, hvilket ju är mycket lämpligt, en ganska
utförlig öfversikt öfver dessa formers från andra däggdjurs så starkt
afvikande byggnad. De viktigaste arterna omtalas och deras
förekomst samt jakten på dem skildras. I elefantkapitlet saknar man
hvarje omnämnnande af dvärgelefanten E. pumilio och
»vattenelefanten» E. fransseni, men måhända anser förf, att närmare
meddelanden om dem böra erhållas, innan de framföras för allmänheten.
I öfrigt är dock skildringen af dessa intressanta djurs historia utförlig.
Liknande omdöme gäller äfven om de öfriga djurgrupperna. I
kapitlet om de uddatåiga lämnas bl. a. en ganska bred
framställning af noshörningarnes biologi och hästfamiljens representanter
äro äfven fylligt behandlade och väl illustrerade med goda bilder.
Förf. redogör för de viktigaste tama hästraserna och omtalar,
hurusom de härleda sig från flera olika vildformer, af hvilka den tyngre,
»kallblodiga», såsom man numera allmänt antager, lefvat i de
nordvästra delarne af den europeiska kontinenten. Det skulle dock varit
af intresse att få se några mera preciserade uttalanden om förf:s
ställning till senare tiders teorier om »arabernas» härstamning o. s. v.
Men allt kan ju ej rymmas i en handbok ens af denna omfattning.
Denna del innehåller dock äfven så mycket af intresse och värde,
att säkerligen hvar och en, som kan ha tillfälle därtill, gärna ser
den på sin bokhylla, men dessutom ofta tager ned den därifrån för
studier. E. L.
Danmarks Fauna: ig. Vaarfluer af P. Esben-Petersen.
Köpenhamn 1916.
Det är denna gång insektordningen Trichoptera, som utgör
föremål för skildringen i ofvannämnda värdefulla serie öfver vårt
grannlands fauna. Insekterna själfva äro hos oss kända under
namnet »laxmygg» och larverna kanske än bättre under namnen
»husmask», »stickmask» o. s. v. I denna rikt illustrerade bok med
dess bestämningstabeller kan man komma till rätta både med
larver och de fullbildade insekterna. Uppgifter om utbredning och
förekomst lämnas ock. För den, som vill studera ifrågavarande
insektsgrupp, kan boken alltså vara till stor nytta äfven i vårt
land.
Gottfrid Adlerz: Grävsteklarnes liv. Stockholm, Magn.
Bergvalls förlag, 1916. 318 pp., 85 fig.
Insekternas biologi erbjuder ett forskningsfält af outtömlig
rikedom, men det är på samma gång ett område, som gifver rika
skördar åt den skarpsinnige och ihärdige iakttagaren och vetenskaps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
