Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Längs hvilka vägar ankomma Lapplands vadare och simfåglar till sina häckningsorter? Af Ludv. Munsterhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
FAUNA OCH FLORA
Könkämädalens öfre del. Redan våren 1911 ansåg jag mig
kunna fastslå, att Könkämädalens simsnäppor anlända till sina
sommarlokaler från norska kusten, och vårarna 1912 och 1916
bestyrkte observationerna detta, ity att arten båda gångerna
tidigare blef iakkttagen högre uppe vid älfven än lägre nere.
Schaanning har (enligt brefmeddelande) gjort den iakttagelsen,
att Phal. hyperboreus om våren ankommer till Öfre Pasvik
längs Pasvikälfven norrifrån.
Totanus calidris (Linné) Denna art häckar — enligt
hörsägen — regelbundet vid trakten af Kummaenos utflöde i
Könkämäälfven, dit den — enligt ortsbornas uppgifter —
ankommer västerifrån. Endast en gång funnen i Muonio
(Montell, pag. 13). Då arten är allmän längs norska kusten men
icke blifvit observerad under vår- eller höststräcket vid
Torneå-Muonio älfvar, låter påståendet, att den ankommer
västerifrån, mycket sannolikt. Den skulle i så fall anlända längs
Kummaenos dalföre till Könkämädalens norra del, där också
förf. varit i tillfälle att se den.
Totanus fuscus (Linné), Totanus glareola (Linné) och
Totanus glottis (Linné). Dessa tre arter anträffas under
vårsträcket samt äfven under höstarne i ganska stor
myckenhet uti Turtola och Kolari socknar. Deras vårsträck går
norrut, hvilket under åren 1907, 1908 och 1909 med all änskvärd
tydlighet iakttagits af såväl forstm. Munsterhjelm som mig
själf. I Muonio har Montell gjort ungefär enahanda
iakttagelser.1 I Könkämädalen gåfvo iakttagelserna vid handen, att
de anlände dit söderifrån längs älfven. Om Totanus fuscus kan
den anmärkningen göras, att den öfverhufvudtaget är tämligen
sällsynt i Könkämädalen och torde endast sällan anträffas
Montell skrifver (1. c. pag. 13), att svartsnäppan, »i motsats till hvad man
i allmänhet ser uppgifvas, oftast bygger sitt bo pá hög, torr skogsmark», samt
att han af flera tiotal bon ej funnit ett enda pá kärrmark! Alla de bon jag
funnit (de kunna dock ej räknas i flera tiotal!) hafva emellertid varit förlagda pä
myrar eller i kärr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
