Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några svenska forskningsresor från föregående tider. V. Af Lars Gabriel Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
FAUNA OCH FLORA
sägelse är denna del af resan den mest intresseväckande.
Cooks resor äro ju världshistoriska händelser, och det bör
hugna hvarje svensk, att vi på en af dem hade en framstående
landsman bland dess »experimental gentlemen», som den
vetenskapliga staben benämndes.
Hur Sparrman på landtgården utanför Kap uppsöktes af
herrarne Forster och af dem erbjöds att följa med på den
lockande färden till Söderhafvets okända trakter, är skildradt
i föregående uppsats, och den 22 november 1772 var man
segelfärdig. »Klockan 4 eftermiddagen, sedan till den vågsammaste,
samt på faror och besvär fruktsammaste, fast lyckliga Resa,
historien någonsin kan uppvisa, ankaret var lyftadt, så
stäf-vades för den södra okända och alldeles obefarna kalla
regionen». Expeditionen utgjordes af två för ändamålet delvis
omändrade och bevarade smärre handelsfartyg, Resolution och
Adventure, det förra på 262, det senare på 136 ton och med
respektive 112 och 81 mans besättning, allt befäl medräknadt.
På Resolution befunno sig därjämte utom Srarrman de båda
tyska naturforskarna »Joh. Reinh. Forster fadern med dess son,
Herr Georg Forster, och astronomen Herr William Wales, samt
Landskapsmålaren Herr William Hodges». Befälet på
Resolution innehade Cook själf, under det Adventure fördes af Tobias
Fourneaux, äfven han med erfarenhet om dylika resor.
Början var ej lofvande. »Hittills blott van att på ett stort
Svenskt Ostindiskt skepp klyfva de flesta vågor, befann jag
mig nu på hvarje mötande bölja kastad och sqwalpad med vårt
lilla skepp Resolution. Jag fann äfven det jag efter blott 7
månaders vistande på landet blifvit sjö-ovan nog, att ej kunna
undgå den högst qvalsamma sjösjukan. Regniga stormbyar
aflöste hvarandra, och vexlande med hafsvattnets sköljande
inpå däcket. Hopps-Udden, fast ej alldeles hoppet, försvann
efter hand som en tunn rök, och var redan klockan 8 om
morgonen osynbar». Stormen gjorde matordningen mycket
bristfällig; första middagen kom sålunda att bestå af »ett stycke
magert halfkokadt salt kött med några segt stufvade
hvitkåls-blad samt kvällsvarden af en ostbit, som med möda kunde på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
