Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några svenska forskningsresor från föregående tider. V. Af Lars Gabriel Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA FORSKNINGSRESANDE FRAN ÄLDRE TIDER
243
bordet qvarhållas. Sannerligen ett väldigt afbrott från det
landets feta fårstekar, grönsaker och frukter, som jag nyss
öfvergifvit!»
Färden gick till en början rakt söderut under växlande
storm och lugnväder och med tilltagande kyla. Den 10
december mötte första isberget på 50° bredd och 2 grader östligt
från Kap. Man var nu snart inne i isbältet, och det dröjde ej
länge, förrän isen låg så fast, att kursen måste ändras till
ostlig. Man seglar längs iskanten »ibland en myckenhet lös
is och oräkneliga flytande Is-berg», tills man den 22 åter kan
vända mot söder.
»D. 24 befunno vi oss i Latitud 56° ál’ samt Longitud 31°
19’ ostl. Term. var 35° (Fahrenheit). Julafton firades alldeles
med samma tillställning och anrättningar som alla de förra
aftnar på Resan, så att hela supén utgjordes med framsättande
af samma ostbit, hvaraf vi hittills karfvat, och samma slags
skorpor. För hela resten dracks såsom alla qvällar några
glas punsch». Det var ingen svensk julafton; enligt engelsk
sed sparade man sig till juldagen. Då »underhölls i kajutan
ett ljufligare ljummare klimat med Punsch, Porter, Port och
Madera, Bourdeaux, Kapska och andra viner, hvarmed hela
öfre befälet af Kaptenen och Herr Forster sent in på natten
undfägnades, så att något hvar af oss med en mer än vanlig
filosofisk köld betraktade både dagens och Resans is och
faror».
Man gick nu i en lång kurva västerut till 10:de
längdgraden, så åter österut till 40:de graden, där man på nytt
vände mot söder, varefter »den 17 Januari öfverseglades
Antarktiska cirkeln för första gången i werlden». På Lat. 67°
16 blef isen emellertid för omöjlig, och man vände mot
nordost »för att efterforska de Franske Herrar Marions, Croizets
och Kerguelens öar», hvarest de båda fartygen under stark
dimma för en längre tid tappade bort hvarann. Ådventure
seglade till Van Diemens land och därifrån till Nya Zeeland,
den öfverenskomna mötesplatsen för dylika händelser, men
Cook gjorde ett nytt försök att tränga söderut. Alla ansträng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
