Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några ord om central-afrikas fagelfauna
i västligaste Kongo. Det västliga skogsområdets väfvarfåglar
äro mestadels af en afvikande typ. Utom den stora
helsvarta Ploceus nigerrimus höra hit i främsta rummet svarta
och röda arter af släktet Malimbus med blåsvart näbb, t. ex.
M. nitens med röd kräfva och M. malimbicus, som tillika har
större delen af hufvudet rödt. En väldigt tjocknäbbad
svart-brun väfvare med rödbrunt hufvud och hvit panna,
Amb/yo-spisa capitalba, tillhör själf kontinentens västra del, men har
också släktingar i öster. Dessa bygga ofta sina bon mellan
papyrusstänglar. Hårfåglarne, som nämnas så, emedan de i
nacken vanligen ha en del hårlika fjädrar inträdda bland de
vanliga fjädrarne, äro genuina skogsfåglar, som i regel
tillbringa hela sitt lif uppe i löfhvalfvets gömslen. Då deras
färger vanligen äro stämda i olivgrönt, gult och gråbrunt, äro
de särdeles svåra att få syn på, äfven om man hör deras ofta
välljudande stämma. I denna samling finnas representanter
för flera släkten såsom t. ex. Criniger verreauxi, Andropadus
curvirostris med småtandad öfvernäbb, och den gulhvitprickiga
Ixonotus guttatiis m. fi. Bland sylviiderna i denna samling är
det egentligen blott den bredstjärtade, till färgen bruna
Melo-cichla mentalis, som är västlig, men då den i Ostafrika
har en nära släkting, är den ej så särdeles karakteristisk för
den västra faunan. Defta gäller däremot mera om två något
rödstjärtlika Cossypha-arter. Den ena af dessa, C. rnelanonota,
är ofvan svart med hvit hjässa, undertill liksom stjärten
rödbrun; den andra, C cyanocompter, hai svart hufvud med hvitt
streck öfver ögat, skifferbrun rygg och bjärt roströd
undersida, men det mest karakteristiska är de ljusblå vingtäckarne.
Nu återstår af denna uppräkning, som kanske redan
blifvit alltför lång, blott de inom de stora sjöarnes område
endemiska formerna. Bland dessa bör då i främsta rummet
nämnas en vacker sparfhök från urskogen vid Beni, hvilken
hittills var obeskrifven och nu efter fyndorten fått namnet
Acci-piter beniensis. Den är ofvan skiffersvart, under mättadt
rödbrun, på bröstet delvis tvärvattrad med hvitt. Stjärten är
svart med tre hvita tvärfläckar på hvarje penna. Denna sparf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
