Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 24 fauna och flora
tid i regel smälte bort och marken blef bar och svart,
framträdde deras ljusa färgteckning klart mot denna. Fåglarna
voro emellertid då ganska skygga. I sällskap med
snösparf-varna, när rikliga snöfall inträffade i november eller december,
kommo vanligen också berglärkor. Bofinkar och ibland äfven
en och annan brokig bergfink uppehöllo sig tillsamman med
gråsparfvar på afstjälpningsställena.
Om bergfinkarna, hvilka som kändt i oerhörda skaror
under förra vintern besökte bokskogarna i Skåne, och hvilkas
uppträdande blef mycket uppmärksammadt, vill jag lämna några
korta meddelanden. Då jag den 9 februari besökte den till
Hälsingborgs stad hörande Pålsjö skog, observerade jag en
stor mängd bergfinkar och bofinkar, hvilka uppehöllo sig på
marken under bokarna. Bland bofinkarna funnos många honor.
Den 23 febr. gjorde jag ett nytt besök i skogen och märkte
då, att bergfinkarnas antal hade växt otroligt. Hvart man gick,
såg man marken och bokstammarna hvitfläckade af deras
ex-krementer. Stora täta skaror flögo af och an öfver skogen
och slogo ned i trädkronorna. De höllo sig därunder ganska
tysta. Flockarna bestodo endast af bergfinkar. Emellanåt flögo
de ned på marken, där det blef ett rörligt lif. När fåglarna
hoppade och fladdrade, liknade de, sedda från ett afstånd, torra
boklöf, som yra omkring, när en vindil sätter dem i rörelse.
Då och då susade en flock fåglar in i en grandunge, där de»
efter hvad jag kunde se, sutto stilla och putsade fjädrarna.
Bofinkar funnos äfven till ganska stort antal, men i jämförelse
med de andra en försvinnande liten del. På marken voro
arterna blandade om hvarandra, men då flockarna satte sig i
rörelse och flögo fram öfver skogen, syntes det mig, som om
bofinkarna stannade kvar. De senare läto ofta höra sitt skarpa
»fink». Denna dag såg jag flera stora skaror bergfinkar flyga
öfver staden i sydlig riktning. Den 29 febr. var det mildt väder
med snöslask. Vårkänning låg i luften. Talgoxarna kvittrade
oupphörligt sitt tititü, tititü, omväxlande med ti, tu, ti, tu i
olika variationer. Blåmesarnas glada sprudlande vårkvitter
och nötväckornas ljudeliga hujt, hujt, hujt hördes från träd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
