Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 2 FAUNA OCH FLORA
stanna vår ocli höst på den stora plana slätt (fordom en sjö),
som ligger vid St. Eks fidekomiss några mil rätt norr härom
och genomflytes af Tidan.
Enligt meddelande af rektor E. Laurell iakttagas gässen
dessutom regelbundet hvarje vår och höst i trakten af
Kristinehamn, samt enligt af honom föranstaltade observationer, norrut
på vissa punkter längs den järnväg, som från nämnda stad
går nordvart till Siljan i Dalarna.
Räknadt från hafvet (västkusten) bildar detta stråk:
Viskadalen, Hornborgasjön, nedre Tidadalen, Vänerns kust,
Kristinehamnstrakten, sjöarna norr härom o. s. v., nära nog en rät
linje ända upp till sädgåsens sydligaste häckplats i Sverige,
nämligen Orsa i Dalarna (se fig. 3).
Som bekant framlade prof. G. de Geer år 1914 i »Populär
naturvetenskaplig revy» ett försök till isokronkartor1 öfver
lärkans och gökens ankomst och spridningssätt i Sverige och
Finland. Författaren utformar den slutsatsen, »att trots de
tvifvelsmål, som uttalats om denna metod, ett närmare
studium af isokronernas förlopp kan lämna en långt noggrannare
kunskap om flyttfåglarnas hufvudsträck, än man på annat sätt
lyckats ernå». Vidare framhålles beträffande de behandlade
arterna, att »så bestämda upplysningar ges om deras
hufvudsträck och äfven om det väsentliga förloppet af därifrån
utgående sidosträck, att de torde förtjäna anföras såsom
utgångspunkt för fortsatta studier».
Prof. de Geer hade vänligheten meddela mig initiativet
till denna utredning. De första försöken, som gjordes,
föreföllo mig emellertid missvisande. Vid den granskning, min
kännedom särskildt med förhållandena i Västergötland
föranledt ha dessa tvifvelsmål om metodens eller resultatens
giltighet i den utsträckning författaren menar visserligen icke kunnat
öfverges, men det är tillika otvifvelaktigt så, att på dessa
kartor intressanta rön och detaljer blifvit framställda särskilt
rörande fåglarnas spridning. Metoden är helt visst användbar
för att rikta uppmärksamheten på förhållanden, som en iakt-
1 Exponerade på Baltiska utställningen i Malmö 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
