Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från en resa till wiesbaden >193
dem i god form igen. Fåglarna reda sig i allmänhet bättre, i
synnerhet simfåglarna, som i de stora dammarna föra ett mera
naturenligt lif. Det var en praktfull anblick att se de långa
raderna af hundratals papegojor från de ståtliga araerna och
kakaduorna, till de små sällskapspapegojorna i alla möjliga
färger, hvilka dels i burar, dels med kedjor om fötterna öppet
voro placerade i träden i en allé. Det kanske mest intressanta
tyckte jag dock vara de antagligen i cement eller sten gjorda
afbildningarna af åtskilliga af våra kolossala förhistoriska ödlor,
som voro placerade i en af parkens afdelningar, och med sina
enorma proportioner och skräckinjagande utseende gåfvo
anledning till många lärorika betraktelser.
Från Hamburg fortsatte jag med dagtåg till Wiesbaden.
Först efter passerandet af en god del af Lüneburgerheden
visade sig den första svarta kråkan, hvilken jag nu för första
gången fick se lefvande. Ännu syntes en och annan grå, men
inom kort voro de försvunna, och ju längre söderut man kom
desto talrikare blefvo de svarta. De sågos nu tidt och ofta.
I Wiesbadens omgifningar var den allmän, och hade jag där
tillfälle att tämligen noga studera henne. I allt — läte och
lefnadssätt, vaksamhet och öfriga prof på intelligens — syntes
hon vara fullt lika sin grårockade frände. Äfven på afstånd
skiljer på flykten det vana ögat henne från råkan. Vingarna
äro breda och vingslagen trögare. Ej så lätt är det däremot
att skilja de yngre fåglarna på marken, ja till och med då
man har dem i handen. Det har åtminstone ibland vållat mig
bryderi att vid första anblicken säga, hvilken jag har framför
mig.
Jag anlände till Wiesbaden på kvällen, och tidigdags
morgonen därpå väcktes jag af en koltrast, som, antagligen
ägnande sin någonstans i hotellets närhet på sin andra kull
rufvande maka den första morgonhyllningen, lät sina klara
flöjttoner ljuda från balkongen utanför mitt fönster. Han
fortsatte punktligt vid samma tid hvarje morgon en vecka bortåt,
dels från samma plats, dels från den närliggande takkransen,
men snart fick han väl börja deltaga i hushållsbestyren och
Fauna och Flora 1917. Haf t. 4. 1 I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
