Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eidrag till kännedomen om torne lappmarks fågei fauna 195
honom dagligen gala ända till i slutet på juli. Sina ägg lade
gökhonan sannolikt mest i piplärkornas och stenskvättornas
bon. Dessa senare fåglar voro också på fjällhedarna de
allmännaste småfåglarna.
Dryobates minor L.
Lilla hackspetten var den allmännaste af sitt släkte. På
norra sidan af Torne träsk var den betydligt allmännare än
på södra. Här fann jag i ihåliga björkstammar fyra bon med
ungar. I Abiskodalen dessutom ett. Att döma af den långa
tid, som åtgick mellan hvarje gång de kommo till ungarna, var
det ej godt om skadeinsekter i de talrika murkna
trädstammarna. Ofta kunde det dröja mer än en timme mellan besöken
vid boet. Följden blef, att ungarna ständigt voro hungriga och
skreko efter mat oafbrutet. Tack vare denna omständighet
voro deras bon lätta att finna, då de alltid röjde sig själfva.
Ficoides tridactyliis L.
Tretåiga hackspetten var betydligt sällsyntare. Sommaren
1916 såg jag den en gång mellan Kårsovaggejokk och
Abiskojaure, och 1917 fann jag dess bo i Abiskodalen. De hungriga
ungarna skreko här så högljudt, att det hördes ett par hundra
meter från boet.
Falco merillus Gerini.
Dvärgfalken var den allmännaste roffågeln häruppe. Den
förekom i björkskogen och for allt annat än skonsamt fram
med småfåglarna. Upprepade gånger såg jag den komma
flygande med en fågel i klorna. Enligt lapparnas påstående skulle
»cicas-falli», som de kalla dvärgfalken, äfven angripa ripor.
Sitt bo byggde den på de mest olikartade ställen: i ett träd,
på en klippafsats eller på marken. Den ll/^ 1916 fann jag
dess bo nära Björkliden med fyra späda ungar i ett öfvergifvet
skatbo. Skatboet var alldeles välbehållet och hade taket i
behåll. Enligt uppgift hade de förut flera år å rad haft boet
på marken invid en björkrot. Vid foten af fjället Aurivara nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
