Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 fauna och fi.ora
eller humlorna själfva, motsatta uppgifter härom hero pa förväxling
med kläckfärdiga puppor), härvid ofta få näsborrarne fyllda af smuts,
vax o. d. är mycket intressant och är för mig nog. Erinras om hans
starkt utbildade lock på näsborrarne, synnerligen framträdande hos
nyskjutna, knappast märkbara hos torkade, då dessa lock sluta sig
helt öfver näsöppningarne. Således äro dessa lock af praxis väl
motiverade.1 Till D:r N:s uppgift att ingen annan svensk
roffågel än bivråken får vaxhudens färg med ären mörkare kan jag
ej ansluta mig, då tvärtom följande roffåglar göra detsamma, om
ock i mindre grad i) dufhök från vaxgul eller citrongul till blekt
gröngrå, 2, sparf hök stundom detsamma, 3) röda kärrhökens hane
vid hög ålder (säkert först efter en del år), 4) kungsörn och 5)
östliga steppskrikörn (Aquila orientalis ex. från Sydryssland). Hos
dessa fåglar är årsungens i höstdräkt vaxhud blott gulpigmenterad
men sedan tillkommer äfven mer eller mindre melanin, hvilket
geten alltid mörkare men kallare färgton till resultat (äfven på lefvande
ex.) medan efter döden, när exemplaret börjar torka, det svarta
färgämnets öfvervikt lättare kan konstateras, t. o. m. på mångåriga
musei-exemplar - Det vore särdeles önskvärdt, att Hrr
Ornitho-loger ville tydligt inskrifva hur lång tid efter fågelns död
färgdiagnoserna tagits, så kunde nog en del förbistring undvikas, att nu ej
tala om beskrifning efter mångåriga skinn eller musei-exemplar, där
de ofta utmärkt vackra, för art, kön och ålder nog så viktiga
fettsyrefärgerna, det ofvannämnda blågråa eller violettgråa »sminket»
hos roffåglar, hägrar m. fl. och de rosenröda eller tearosfärgade
nyanserna hos t. ex. falkar, storskraken (ända till melonfärg, ja
morotfärg), pelikaner, måsar, ni. fl. som utan dessa kunna verka
bokstafligen förfalskade, i alla händelser som åskådningsmaterial
förfeladt och vilseledande.
Malmö Yr, 1917.
Olof Gylling.
Ringmärkt fiskgjuse återfunnen.
De 11 17 juli i år märktes med Riksmuseets ring n:r 1259 en
unge at" Pandion haliactus L. af skogstjänstemannen Bo Witt-Strötner
i Nedre Ullerud, Värmland. Enligt till museet ingången
underrättelse sköts denna fågel den 31 september på Glorup, Eyn, Dan
mark, af forstbiträdet Viggo Lindfeldt, hvilken till sitt meddelande
äfven bifogade ringen. Fågeln hade första gången blifvit sedd omkr.
14 dagar tidigare.
Det sista förhållandet är intressant, då det visar, att fågeln ej
varit stadd på en hastig genomflyttning, utan synbarligen under
vägen på sin färd mot söder gjort ett uppehåll vid gifvande
fiskevatten.
Hi almar Rendahl.
1 Som bivråken gärna badar ocli ofta är bosatt nära vattnet, torde ban
110g ej längie behöfva afstå från att andas genom näsan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
