Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 fauna och fi.ora
ebb och flod till den nödvändiga bevattningen, annars hade
man olika maskiner eller stundom blott handkraft för att få
vattnet upp på fälten. Med riset täflar teet i betydelse, men
detta odlas föga kring Kanton. Öfver 20 olika sorter af dels
brunt, dels grönt te uppräknas, flera af dessa upphandlade för
hemlandet (sid. 252). Det köpta teets inpackning i lådorna
skildras i drastiska ordalag: »Uti kistan ställer sig en Chines,
och allt som teet öses dit, så trampas det hårdt tillsammans,
hvilket är et så mödosamt arbete, at fastän karlen är till
största delen naken, flyter likväl svetten ned öfver benen. Om
Chinesen jämte svettandet skulle stöta sig och blodet eller
några sår oförvarandes skulle komma ibland Teet, så kan
ingen hjelpat. Det har tilförne gådt igenom så många vackra
händer, att 2 svettiga fötter intet kunna göra så mycket til
saken».
Andra viktiga kulturväxter äro sockerröret, »planteradt
radtals mellan högderna», bomullsbusken eller som Osbeck i
detta fall rättare säger bomullsörten (Gossypium herbaceum)
»sås årligen på de höga åkrarne, gemenligen radtals en half
aln emellan», indigoörten, äfven på högländta ställen,
A^Z/i^ß/?-ser (en Dolichos-art; Fam. Leguminosæ) planteras på torra
backar och skötas som krypbönor. De köpas mycket af
européerna och användes på hemresan i stället för ärter. Flera
andra ärtväxter odlades också; t. ex. en art, som bereddes till
ost, allmänt saluhållen på gatorna. Trapanötter köptes af
fattigt folk. Den citronliknande och citronsmakande frukten
af oxalidacéen Averrhoa bilimbis syltas, men äfven af verkliga
citroner och apelsiner finnas flera slag. Kina är ju apelsinens
hemland »Apel från Sina». Af en liten sur citron kallad
läm-tjes brygga kineserna »Pounche», som de trots förbud
smugglade in på de europeiska fartygen, »hvaraf säljaren ibland
halden olägenheten at han intet får sina emot förbud lämnade
varor betalta och köparen råkar ut för Dysenterie eller andra
svåra sjukdomar, ty saften, som brukas omogen, ärskadelig».
Bland de bästa apelsinerna finnas då som 1111 s. k. mandariner.
Andra goda frukter äro pompelmoser; ett slags sviskon, kallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
