Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 o fauna och flora
pantern. Talrikast äro naturligtvis båda dessa arter i de stora
skogsområdena, men både tigern och framför allt leoparden
förekomma äfven i de mera bebyggda delarna af landet, och
leoparden kan till och med blifva till ett riktigt gissel för en
by genom sin närgångenhet. Sårad anfaller leoparden alltid
och är då på grund af sin vighet och snabbhet mycket farlig.
Att den eljes anfaller människor hör till undantagen, men under
min vistelse i Östra Siam 1912 hade jag den stora turen att
få fälla en människoätande leopard. I regeln är det alltid
gamla djur med dåliga tänder, som blifva människoätare.
Trädleoparden {Felis nebulösa Griffith) förekommer också ehuru
sällsynt i norra och västra Siarns bergstrakter. Den
kastanjebruna och högbenta Temmincks katt (Felis temminckii Vig &
Horsf.) lefver äfven sitt undangömda lif i de stora
skogsområdena. Ehuru endast af en medelstor hunds storlek är den
mycket rofgirig och farlig samt mycket fruktad af
bergsbefolkningen. Ett flertal mindre kattdjur finnas likaledes såsom t. ex.
Felis viverrina Benn. och Felis marmorata Martin.
Ett synnerligen egendomligt djur är den till familjen
Vi-verridce hörande Gairdner’s binturong {Arctitis gairdneri Thos.).
Den är försedd med en lång, yfvig gripsvans och tillbringar
sitt lif uppe bland träden. Till färgen är den nästan svart.
Den förekommer sparsamt i södra och sydöstra Siam och
utgör en väl begränsad art. Den siamesiska binturongen skiljer
sig från de andra närstående arterna genom sin storlek.
Af gnagare finnas i Siam ett flertal arter. Talrikast
förekomma ekorrarna, bland dem äfven de stora till släktet
Petau-rista hörande flygekorrarna. Dessa, som om dagen föra ett
undangömdt lefnadssätt, visa sig särskildt under månljusa
kvällar. Den vanligaste arten är Petaurista lylei Bonh., och det
är ganska egendomligt att iakttaga dessa djur, när de med
utspänd flyghud segla från träd till träd. Till släktet Sciurus
hör ett stort antal bjärt färgade former, allt ifrån den rent
svarta Sciurus nox Wrought., som endast finnes längs östra
kusten af Siam viken, till den hvita Sciurus finlaysoni Horsf.,
eller den bjärt kastanjeröda S. ferrugineus cinnamomeus Temm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
