Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
abn0rm1teter i tjädertuppens beteende 79
sedan använde och betydligt förlängde och fördjupade. Detta
hände aldrig med en af mig förut i flere år innehafd tjäder.
Genom den omständigheten, att vi sågo honom äta af
kaprifolen, har jag kommit att närmare fundera öfver hithörande
frågor och allt mer börjat misstro »enbärsteorien», men äfven
ledd af ën annan erfarenhet, i korthet följande. På 1890-talet
lyckades jag nämligen få köpa en tjädertupp och först långt
efteråt kom jag öfver en maka, som genom en så naturlig
utfodring som möjligt och tillräckligt utrymme ändtligen
bringade det därhän, att hon lade ägg. På höstsidan något år
skulle inhägnaden rengöras, nya tallruskor inläggas, etc.,
hvarför jag kom på den olyckliga idén, för att ej oroa dem, att
flytta öfver paret i den utrymda ufburen, ufven efter
vanligheten på sin påle utanför. För att gifva nödig skugga åt
denne och för prydlighet. hade rundt buren planterats några
Hundrofvor (Bryonia alba), och tänkte ej alls detta vara
förenadt med någon risk att insläppa tjädrarna där, ehuru hela
golfvet var täckt med nedfallna mogna och kartiga bär, då jag
aldrig sett någon uppgift härom i den af mig ifrigt studerade
floristiska litteraturen — hela växten emellertid giftig! Följande
dag var också tuppen till stor sorg död, hönan däremot kry.
—-Att enbären skulle ha denna dufna och slöa verkan på
tjädern, förefaller nämligen högst egendomligt, då ju enbär
utgör vinterföda för flere af våra fåglar, så t. ex. har jag sett
orrar, som haft kräfvan full af sådana, men aldrig har sports,
att orren blifvit befunnen med omskrifna egendomlighet i
uppträdande som tjädern? För öfrigt skulle det vara intressant
att veta af hvem och hvar denna uppgift finnes omtalad. Ty
icke nämner Nilsson den i sina tre upplagor af Skand. Fauna,
Lund 1824, 1835, 1858, ej heller i Illuminerade Figurer häraf,
Lund 1832, och han uttalar öfverhufvud ingen förklaring
häröfver. Sundevall i Svenska Foglarna 1856 säger ej heller
någonting härom. Tidskrift för jägare och naturforskare 1832
—34, som för öfrigt omtalar en mängd dylika anekdoter i 1.
och 2. årg. (i 3.) och sista omtalas tjädern endast på ett ställe; berör
ej enbärsruset; och likaså Holmgren i Handbok i zoologi 1867
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
