Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smärre meddelanden
91
Ovanligt tidiga vårtecken.
Under normala förhållanden plägar sällan någon samling ske
till skogsfågellekarne här uppe i Västerbotten förrän tidigast i slutet
af mars och äfven annan vildnad, såsom hare, ekorre m. fl., brukar
ej heller före denna tid eller t. o. m. senare visa tecken till en
vaknande fortplantningsdrift. Det är därför rätt anmärkningsvärdt,
att för detta år kunna anteckna sällsynta fall af afvikelser från
denna regel.
Förjulsvintern förlöpte med ringa både nederbörd och kyla.
Nyåret ingick med något friskare temperatur, som så småningom
och omkr. den 9 januari där och hvar sjönk ända till -— 450 à
50°. Därefter steg temperaturen åter och den 26 januari visade
termometern + 70, ljumma vindar blåste, det t. o. m. regnade
ymnigt då och då, och mark och skog utandades dofter, något
liknande dem, man erfar efter ett vårregn. Efter omkr. en vecka
med dylikt blidväder inträffade åter kyla och den enformiga, gråa
vinterstämningen hade återkommit.
Tillgång å allehanda vildt, ja, på allt lefvande ute i skog och
mark med undantag af några arter fröätande fåglar har varit mycket
ringa under denna vinter, och det är^sällan man i björkskogen
kunnat få se någon orre eller ute på tallmyrarne någon ensam
tjäder »på topp». En plötslig och ovanlig förändring inträffade
emellertid under den omnämnda blidvädersveckan. Orrar i hopar
om ända till 15 à 20 st. infunno sig hvarje morgon där och hvar
på sedvanliga lekplatser å sjöar och myrar, under spel och buller
kämpades det ända till långt fram på förmiddagarne och å
tummelplatserna lågo i massor lösryckta fjädrar och dun. Inne i
storskogen på tjäderns »hvinställen» blef äfven befolkadt, och syntes
kampen äfven här ha varit hård. Tuppar syntes flerstädes hafva
rusat på hvarandra och i den lösa, våta snön stodo spåraftrycken
djupa, tydligt visande huru fåglarne tagit spjärn emot hvarandra i
dragkampen. Äfven det tidiga morgonspelet hade försiggått i träden,
som syntes af den myckenhet lös spillning, som låg kringströdd
under dessa. Spår efter hönor kunde emellertid ej upptäckas
hvarken på orrens eller tjäderns spelplatser
Äfven haren och ekorren voro berörda af den allmänna
hänförelsen, deras spår ledde två och två eller t. o. m. ännu flere i
sällskap uppe i liderna och den uppmärksamme iakttagaren kunde
på ställning och utseende af bakfötternas spårstämplar (hanarnes)
förstå, att motivet för dessa promenader var af en för denna årstid
mindre vanlig art.
Å Degerfors kyrkoplats kvarstanna sedan en del år tillbaka
hvarje vinter några kråkor, och dessa vaknade äfven upp ur den
dåsighet, hvari kyla och umbäranden brukar försätta dem, och de
lämnade sina favorittallar invid en slaskhög för att med flykt och
under ljudliga kraxanden hvarje dag ge sitt stora välbehag med
den förmenta vårens annalkande till känna, och från andra orter,
t. o. m. uppe i lappmarken, förmäldes, att kråkor under denna tid
infunnit sig, något som man aldrig förr hade iakttagit. Talgoxarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
