Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärre meddelanden.
Egendomligt uppträdande af varg.
Härmed ber jag att få meddela en liten varghistoria, som
kanske kunde intressera.
D. i2 dec. vid l-tiden på dagen ’/a km. öster om
kronojägarebostället Norden inom Jockmocks socken (7 mil NO Älfsbyn) hade
jag nöjet möta en varg på allmän väg. Jag kom körande och hade
en sorts »gråsupp» (liten, antagligen delvis tax) i mitt sällskap. Vargen
kom fram mot häst och hund, och den senares öde trodde jag var
afgjordt. I stället började varg och hund att springa framför hästen
som goda vänner. Hunden skällde ej, men nosade vargen nyfiket
»baki haserna». Härvid vände sig vargen upprepade gånger hastigt
om, men nöjde sig med att bara sticka ner nosen i hundens yfviga
päls. Komna något 1 oo-tal meter närmare gårdarna hoppade vargen
af vägen och stannade på 10 meters afstånd och åsåg vår
förbifärd. Jag missbrukade härvid hans förtroende och saluterade honom
med en västficks-browning och rispade honom, sorgligt nog, under
buken. — På grund af rentraj försvårades hans spårning den dagen,
så att vi måste ringa. Mörkret hindrade fullföljandet häraf, men
följande dag befan ns det, att han tillbringat nagra mörka timmar
cirka 1 km. från Norden i omedelbar närhet af 15 à 20 renar. Vi
spårade honom, så länge den korta dagen räckte, och han befanns
härvid ha besökt tvänne renkadaver, bestående så godt som bara
af skinn och ben. Det har händt förut, att han besökt gårdar i
dessa trakter, bl. a. Risliden, och hållit till godo med ben, som man
kastat till honom. Men han har äfven dräpt en och annan ren,
dock endast i mån af behof, så lapparna äro ganska nöjda med
honom.
En sak som jag särskildt fäste mig vid vid vårt
sammanträffande var hans, om jag så må säga, valpaktiga sätt att springa.
Han »skuttade», och bakkroppen kom alltid så högt i vädret.
Flere vargar hafva under förjulsvintern varit synliga ovanligt
långt ned. Sålunda har en skjutits i närheten af Långträsks
järnvägsstation och en vid Riddarkällan, beläget vid Pite älf cirka 2
mil NV Älvsbyn. — Skogsrenarna kommo tidigt nedöfver och äfven
fjällrenarna, som i år äro ovanligt talrika inom östligaste delen af
lappmarken. Lapparna säga emellertid, att vargarna ej följt renarne.
Och vargarna kommo sannolikt tidigare och söderifrån.
H. Litidhé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
