Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i o 2
fauna och flora
mellersta delar och ej heller i framtiden komme att anträffas
där, tyckes han närmast vara böjd att ansluta sig till
hypotesen om >a double creation of the same species, or of one of
them being a variety of some other really distinct plant, which
plant wholly sembles another from other countries» (1. c.
p. 117).
Grisebach (5 p. 92—94) är den förste, som sökt upprätta
en förteckning öfver bipolärerna. Hans lista upptager inalles
49 arter. 22 af dessa (exempelvis Aira flexuosa, Capsella bursa
pastor is, Cerastium arvense, Poa pratensis och Stellaria media)
uppgifvas vara införda från Europa med frön af kulturväxter
eller med barlast. En annan grupp, innefattande 10 arter
(exempelvis Apium graveolens, Hipparis vulgaris och Lathyrus
maritimus), har spridts till Sydamerika genom hafsströmmarna.
Återstående 17 arter (exempelvis Galium aparine, Gentiana
prostrata,1 Phleum alpinum och Plantago maritima) anses af
Grisebach aldrig vara funna på södra halfklotet, utan ersättas
här af snarlika men fullt skilda arter, d. v. s. dessa växters
bipolaritet förnekas.
Grisebachs åsikter underkastas en rätt ingående och i
många fall fullt berättigad kritik af Philippi, som tror, att de
i Sydamerika växande bipolärerna uppstått på ort och ställe
(13 p. 331). »Ich kann mir keine andere Erklärung denken,
als dass unter ähnlichen kosmischen, tellurischen und
klima-tischen Bedingungen an den verschiedensten Stellen unseres
Erdballs ähnliche Geschöpfe, Pflanzen sowohl wie Thiere,
ent-standen sind» (14 p. 259). Äfven Reiche (15 p. 313, 315)
tyckes, om ock med någon tvekan, ansluta sig till samma
betraktelsesätt.
1 Sedermera har Grisebach öfvertygat sig om, att G. prostrata
verkligen finnes i Sydamerika. För att förklara dess förekomst på södra
halfklotet tillgriper han följande fantastiska hypotes, i det lian hänvisar till
endo-zoisk spridning genom »albatrossen», »welcher über beide Hemisphären, von
Kap Horn bis zu den Kurilen und Kamtschatka, wandert und die Standorte
jener Pflanze in der arktischen und antarktischen Flora in Verbindung setzt.
Mit der Beute, die dieser Vogel verschlingt, kann er auch die Samen von
Pflanzen, welche, mit den Flüssen in’s Meer gespült, in den Magen der Fische
übergehen, in einzelnen Fallen ausstreuen, so dass sie an fernen Küsten aus.
seinem Dünger aufkeimenv (6 p. 496—497).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>