Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"’74
fauna och flora
något ljusare grå än det öfriga hufvudet och hade ett hvitt
kindstreck alldeles intill det svarta på halsen samt ett smalare
dylikt streck öfver ögat. Mellan dessa verkade det gråa som
en mörkare tygel. I motsats mot L:s observationer var hela
undersidan från sidan hvitgul, mot hvilket de nästan svarta
vingarne vackert kontrasterade.
Då fågeln satt i alen, lät han oupphörligt höra sin enkla
sång, hvilken bestod af ett vanligen 4 gånger upprepande af
locktonen »tsi, tsi, tsi, tsi», utan någon särskild betoning af
någon stafvelse, och hvilken ej det minsta erinrade hvarken
om gul- eller sädesärlans läten, utan alldeles frappant om
grönsångarens första sångtoner, innan han börjar sitt bekanta
»slantrullande». Emellanåt lade han till en liten svag drill
mycket liknande blåmesens sång. Som min tid ej tillät att
längre sällskapa med honom, önskade jag honom ett gladt
återseende samt återvände till turisthotellet för att uppteckna
dessa minnen från den lyckade utflykten.
Vet du, detta tycker jag är en så remarkabel händelse
inom vår zoologiska värld: att denna sydeuropeiska fågel hittat
hit upp till det karga Småland för att nu på 3:dje året —
antagligen häckade han här äfven i fjor — taga tillgodo våra
anspråkslösa förhållanden, att du gärna kunde taga dig ledigt
och göra en tripp hit och i mitt sällskap njuta anblicken af
denna sällsynta gäst, om hvilken Hartert så träffande skrifver
»Jeder Beobachter ist von der Anmut dieser Vogel entzückt.»
Tyvärr stördes denna vackra idyll på ett sorgligt sätt. Härom
skrifver d:r Nyqvist i bref af den 27 juni:
»Härmed den ledsamma underrättelsen, att vid mitt besök
i dag på stället, där jag den 18 dennes träffade gråärlehanen,
allt var öde och tomt, och orsaken härtill var ej svår att finna.
På den lilla halfön i ån, där att döma efter fågelns beteende
vid sista besöket tydligen boet var, påträffade jag nämligen en
katt, som vid min mindre vänliga hälsning flydde in i en
närbelägen stuga. Denna niding hade naturligtvis gjort rent hus!»
Härmed har svenska faunan beklagligtvis ånyo mistat en
intressant och vacker fågelart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
