Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN 45
samma) konturen tillhör en $ i sin första utbildade dräkt och den
största, närmast ögat liggande konturen en J" ad., båda inköpta för
Malmö museum i saluhallen »bessarabka» i Kiew i april 1913.
Det i Veberöd skjutna exemplaret är i sin helhet något mörkare
än de båda ukrainska, men detta kan bero på att det bär sin nya
höstdräkt, medan Kiew-exemplaren äro i om än tidig värdräkt. —
Konstanta lokalraser troligen, hvem vet? Ej omöjligt hos raser
med så ofantligt utbredningsområde. Hos samtliga lefvande ex. af
bläsgasen jag i zoolog, trädgårdar haft tillfälle iakttaga, jämväl hos
de tre ofvannämnda, nå vingspetsarna tydligt utanför stjärtspetsen
ett par cm., dock ej så långt som hos fjällgåsen, hvilket meddelas
då våra ornitholog. handböcker bruka uppgifva, att de i motsats
till fjällgåsen nå jämnt till stjärtspetsen. Såväl fjällgås som bläsgås
ha andra, mer östliga flyttvägar än öfver Skandinavien och
Östersjöns västra delar, hvadan båda dessa exemplar väl få betraktas
som rariteter. Olof Gylling.
Olika apors sätt att dricka.
Om man sätter fram en skål med vatten att dricka åt en
orang-utang, böjer han sig ned och dricker utan att röra vid skålen.
En gibbonapa doppar en af sina händer i skålen, böjer hufvudet
tillbaka och suger sedan af den vätska, som fastnat i håren på
handens baksida. En makak tager däremot skålen med båda
händer, och om den ej är för stor lyfter han upp den och dricker,
ungefär som en människa skulle göra i motsvarande fall. Sålunda
den minst »människolika» beter sig mest människolikt i detta
afseende.
Kornknarren på Östgötaslätten.
Med anledning af frågan i sista häftet af tidskriften: »Hur är
det med kornknarren?» får jag meddela, att denna fågel synes på
senare tider aftagit i antal. Här omkring staden har jag icke hört
den på länge. Förra sommaren hörde jag den endast på ett ställe
i starren på Yxstads strand vid Tåkern. Äfven vill jag meddela,
att en trovärdig person hört den i trakten af den gamla
pålbyggnaden vid Alvastra på Broby gård. I forna tider på 1860-talet
kunde man få höra flera på en gång i min hembygd Dalsland,
hvarvid de liksom svarade hvarandra på den kända melodien; men
nu höres den sällan äfven här.
Vadstena 29/i 1919.
V. A. Engholm.
Angående riporrens läte.
I förra årets fjärde häfte af tidskriften nämnes angående
Skansens riporrar, att dessa — nämligen hanarne — frambragte ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
