Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA FORSKNINGSRESANDE FRÅN ÄLDRE TIDER
53
trädgårdar och parker. Särskildt hade de förordat Japan;
där var klimatet ungefär detsamma som i Mellaneuropa, och
allt var där för Europa okändt och nytt. Med dess höga
egendomliga kultur borde där vara mycket att få. De tillfrågade
hade ifrigt omfattat planen, och det berodde nu blott på
Thunberg, om han ville åtaga sig det för en främling hedrande
anbudet, och han tvekade ej.
Enligt då gällande traktater var det emellertid blott
holländare, som släpptes in i Japan, och det blef därför
nödvändigt för Thunberg att först naturaliseras som holländare.
Detta kunde enligt hans mening bäst ske genom en längre
vistelse i Sydafrika, där han dels kunde lära sig holländskt
språk och seder, dels under tiden få syssla med naturhistoriska
studier och samlingar i alla botanisters och zoologers
förlofvade land. Hans förslag gillades, och då just nu en stor
handelsflotta låg färdig i Texels hamn för affärd ditut,
utnämndes Thunberg till »Extra chirurgus» på skeppet
Schoon-zigt, och den 30 december 1771 seglade man af.
Kaptenen på fartyget var en svensk vid namn Rondecrantz;
besättningen utgjordes af mer än 100 man, hvartill kommo
ej mindre än 200 soldater jämte officerare och andra
tjänstemän, som skulle ut för tjänstgöring i de olika holländska
kolonierna. Då de öfriga fartygen förde ungefär samma antal, var
det sålunda en hel här, som utrustats, och man får en hemsk
skildring öfver den värfningsmetod, som det mäktiga holländska
kompaniet använde för att få folk. Soldatanskaffningen
om-händerhades af särskilda s. k. själköpare (zeelverkoopers), som
hade en viss summa för hvarje värfvad själ. Det var vanligen
värdshusvärdar, som slogo sig på det nätta, indräktiga yrket.
Främlingar, som ej tycktes ha några farliga bekantskaper i
landet, fattiga stackare, sjuklingar och andra mer eller mindre
hjälplösa togo de hand om, erbjudande dem husrum och mat,
men väl i deras klor skickades de till fartygen, och därifrån
fanns sedan ingen räddning. På det fartyg, med hvilket
Thunberg senare for från Kap till Java, hade man af misstag till
och med fått med en »Prints af Kejserliga Huset och Grefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
