Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 FAUNA OCH FLORA
af Leuwenstein», som jämte sin betjänt infångats i Nimwegen
och därifrån förts till Texel och ombord på fartyget utan att
bli trodd på sin försäkran hvad han var för en. Först i
Kap hade man rättat det fatala misstaget. Då Thunberg
kom ombord i tro, att nu i början skulle väl ingenting vara
att göra för en läkare, fann han därför fartyget vara ett
fullständigt sjukhus, och redan innan man kom i väg, inträffade
flera dödsfall. Ett af fartygen kunde ej afgå, då det hyste
nästan idel sjuklingar, och under resan dog folket i massor.
På Thunbergs skepp voro i medeltal dagligen 150 sjuka, och
först mot slutet blef det bättre, sedan 115 af de värsta
stack-rårna dött. På ett fartyg dogo redan i Texel 136 stycken,
på ett annat under hela resan 230 och likadant öfverallt.
Det är hårresande, och man kan som svensk yfvas öfver de
alldeles motsatta förhållanden, som samtidigt rådde ombord på
våra stora ostindiefarare.
Till råga på eländet inträffade på fartyget ett svårt
för-giftningsanfall, för hvilket Thunberg själf höll på att stryka
med. Under en af resans första dagar bjödos officerarne på
pannkakor, hvilka befunnos delvis vara bakade af blyhvitt.
Kocken hade tagit orätt mjölpåse, och en häftig blyförgiftning
följde. De flesta botades snart genom häftiga kräkningar, men
Thunberg och några andra ledo svåra kval under hela resan,
och ofta såg det mycket hotande ut. Beskrifningen på utresan
är därför en sannskyldig lidandets historia med sjukdom, elände
och död, och de naturvetenskapliga iakttagelserna äro ytterst
fåtaliga. De inskränka sig till ett kortfattadt omnämnande af
de hafsdjur, som särskildt i närheten af Kap mötte skeppen,
och äro på intet sätt märkliga.
Vid framkomsten till Kap d. 16 april 1772 låg i hamnen
ett svenskt skepp, Stockholms Slott, som strax förut anländt
dit med Anders Sparrman ombord. Mötet mellan de båda
Uppsalavännerna blef enligt Sparrmans skildring (se denna
tidskrift 1915, hft 6) lika hjärtligt som det var oväntadt, och
de tillbragte tillsammans några oförgätliga dagar »bland de
Kapske blomstren». Men samvaron blef helt kort; Sparrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
