Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klimatets inverkan på reptiliernas färger.
Af
Otto Cyrén.
är man går här uppe i vårt bistra och — vi
kunna utan risk för öfverdrift säga — råa
nordiska klimat och vecka efter vecka, ja kanske
månad efter månad väntar den vår, som aldrig
vill komma, helt enkelt därför att den endast
förekommer i mer eller mindre rudimentärt
tillstånd, då vandra tankarna gärna till sydligare nejder med
deras långa, härliga öfvergångstider mellan vinter och sommar,
med deras rikedom på sol och färger.
Det får väl nästan anses som ett axiom, att färgernas
mångfald och intensitet tilltager mot ekvatorn, att ju närmare
vi komma denna, desto mer frossar naturen i både former
och färger. Detta trots vår beundransvärda nordiska sommar
med dess saftiga grönska och blomstrande ängar, hvars make
vi förgäves söka i de med vintergrönska välsignade länderna.
Vi må aldrig så tjusas af våra nordiska blomster, icke minst
inom fjällvärlden, de må vara oss aldrig så kära och
sympatiska — prakten och rikedomen tilltar dock i motsvarande
jordmån söderut. I långt högre grad gäller detta om djuren.
Nog har både Arktis och Antarktis några vackra fågelformer,
men brokigheten, färgglädjen börjar först långt närmare
ekvatorn. Många af våra egna arter bliva söderut präktigare,
t. ex. färgen å näbbar och ben, intensiteten i metallglansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
