Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATETS INVERKAN PÅ REPTILIERNAS FÄRGER
109
o. s. v. Väl förekomma hos oss helt sällsynt ett par brokiga
gäster då och då, men vi behöfva blott komma i vär
världsdels gränstrakter för att möta dessa härliga djur i stora
skaror. För att ej alls nämna den tropiska djurvärlden!
Af allt detta framgår, att solenergien både i form af värme
och ljus framkallar den yppighet, som i norden utgör ett
sällsynt undantag. Hur enbart en högre temperatur alstrar
klarare färger på t. ex. fjärlilar visade ju redan Standfuss i
Zürich genom sina vackra temperaturexperiment, hvilka jag hade
tillfälle följa under ett par års tid. Det vore emellertid ett
stort misstag att tro, att allt vore så färggrannt, bara man
kommer söderut. Nej, där växlar liksom öfverallt annorstädes
fult med vackert, monotont med brokigt; där liksom här spela
åtskilliga andra faktorer in än blott den värme- och
ljusspen-derande solen. Jämte värmen är fuktighetsgraden och andra
klimatiska faktorer af stor vikt, som vi i det följande skola
se och hvilket hittills ej alltid tillräckligt framhållits. Vidare
är som bekant ändamålsenligheten af betydelse, likheten med
omgifningen, som skall skydda mot fienden, förföljaren. Detta
gäller hufvudsakligen i öppen terräng: stäpper, öknar och
klipplandskap, där gömställena äro få och lätta att upptäcka; inne
i buskarna eller i urskogens skyddande löfverk kunna eventuellt
de mest skrikande färger användas utan större fara för sina
bärare. Så ha vi slutligen färgernas roll som sekundär
könskaraktär: hanarnas utomordentligt stegrade lifskraft under
parningstiden och deras drift att med granna färger pråla inför
den tillbedda. Hanarna äro i allmänhet starkare och snabbare
än honorna och kunna bestå sig med den i kampen ibland
rätt så farliga lyxen med prakt- eller bröllopsfärger, under
det hondjuren, som i sitt sköte bära artens framtid och som
skola rufva äggen eller skydda afkomman och därunder ej
äro i stånd att undfly förföljaren, mestadels äro beroende
af en god skyddsfärg. Alla dessa^ orsaker stå i intim
växelverkan, och jag skall nu be få föra läsaren ut på en
liten orienteringstur inom en speciell djurklass, ja djurrikets
mest fanatiska sol- och värmeälskare, reptilierna, och framhålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
