Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATETS INVERKAN PÅ REPTILIERNAS FÄRGER lig
Radde) få anses vara den sista något så när — om ock ej i
oförändradt skick bibehållna resten af den tertiärskog,som en gång
betäckte hela Sydeuropa med tillhörande öar. Jag minns,
hur någon klassisk författare (Strabo?) på tal om Siciliens
urskogar nämnner, att »dessa voro så fyllda av vällukter, att
man ej kunde använda jakthundar». Så rika äro än i dag de
västkaukasiska urskogarna, fastän jakthundar nog kunna
användas. Under en dylik vegetationsperiod har naturligtvis
fuktigheten varit betydande, regnen intensiva och ihållande, det
sydeuropeiska klimatet har i mångt och mycket liknat det
nuvarande pontiska. Det är tämligen påtagligt, att en eller flera
stamformer till våra europeiska murödlor härstamma från
detta skogsområde,lefvat under ungefär samma förhållanden som
den kaukasiska r«afo-formen och af orsaker, som förut nämnts,
varit starkt pigmenterade. De svarta ödlorna på Medelhafvets
klippöar skulle alltså vara de sista resterna af en urform, som
lefvat på urskogarnes och kusternas klippbranter och bibehållit
vissa karaktärer ända in till våra dagar. Frånvaron af de på
fastlandet vanliga fienderna kan förklara, att formerna öfver
hufvud taget kunnat bibehålla sig utan att antaga lämpliga
skyddsfärger. Detta har icke varit möjligt på de större, visserligen
bevuxna, men senare torrare vordna öarne och fastlandet —
där har utvecklingen gått fram mot ljusare resp. gröna former.
Att utvecklingen gått från söder mot norr behöfver väl knappt
diskuteras. Om däremot Mindre Asiens många
murödlelik-nande arter, som sins emellan rätt starkt öfverensstämma i
teckning och därför göra intryck af primära former, likaså
skulle härstamma från mörka former, som utvandrat från
skogsregionen och ljusnat i bergen, må vara osagdt och vill jag
ej närmare gå in på denna fråga, då jag ej varit i tillfälle att
själf studera mer än ett fåtal af dem i frihet.
Förflytta vi oss så ut till de sterila eller åtminstone under
en stor del af året sterila, uttorkade stäpperna eller
klippformationerna, möta vi helt andra ödletyper. När stäppfloran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
