Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 FAUNA OCH FLORA
som ingalunda kan anses rimlig, äfven i betraktande af forna
tiders ymnigare vildnad.
Detsamma gäller Kjellströms benägenhet att förklara
uttrycket ’tvælyt skin’ med »korsräfskinn» (a. a.,s. 27 n. 1). Även
denna varietet af den vanliga räfven är alltför sällsynt
förekommande för att kunna beräknas till den myckenhet, som
här måste förutsättas. De citat, han äfven i detta afseende
anför från åberopade förf., kunna föröfrigt blott vara ägnade
att framhäfva sistnämnda räfvarietets brokighet (ej tvåfärgade
hårfäll); ty i korsräfvens dräkt ingår ett flertal färger: rödt,
svart, hvitt, gult och kanske brunt.
En motsägelse mot denna förklaring, att orden ’biaskurit’
och ’tvælyt’ skulle afse färgvarieteter af räf, ligger också däri
— såsom Nordlander, ehuru i annat syfte, anmärkt — att af
det sammanhang, hvari de båda bestämningsorden förekomma,
synes framgå, att det tvåfärgade skinnet var af större värde
än det ’blåskurna’, då det i verkligheten väl alltid varit ett
motsatt förhållande. Föröfrigt må härvid anmärkas, att Olaus
Magnus i sin Historia etc. ej nämner någon annan varietet än
den svarta räfven, som han anför bland de dyrbara pälsverk,
hvilka afsattes från Norden till främmande länder. Äfven
ekorr-skinnen nämnas emellertid af samme förf. såsom utförselvara
från vårt land (XVIII, C. 5-38; XVIII, C. 18).
Sedan jag i det föregående historiskt och med hänsyn till
fällens färg hos ifrågasatta djur äfvensom andra
naturförhållanden sökt ådagalägga, att med de omhandlade
skattebegreppen ej gärna kan afses annat än ett visst slags skinn och
detta just gråverket eller ekorrskinnen, vill jag, under
skärskådande äfven i detta afseende af tidigare förklaringsförsök,
söka att ur språkliga och tekniska synpunkter närmare ge skäl
för min mening.
Vid förklaringen af färgbestämningen bia (’blå’ eller ’svart’,
som ordet i det äldre språket betyder1) finner Nordlander
1 Se under detta ord Fritzner, »Ordbog över det gamle norske Sprog»:
t Bia i sammensatte ord betegner, at noget har en blåa eller sort farve». Ex.
blamengdr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
