Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68
FAUNA OCH FLORA
vudet. De finnas där nog alla fyra, men äro föga framstående
och äfven i bästa fall föga knottriga eller taggiga samt i vissa
fall blott som obetydliga upphöjningar. Mälarens hornsimpa
kommer med afseende på dessa knölar närmast de marina, ty
hos henne äro de hos större exemplar tämligen väl utvecklade.
Den svaga utvecklingen af hufvudets benknölar hos
sötvattens-formerna af hornsimpa är också ett ungdomsdrag, ty hos ungar
af den baltiska hornsimpan af omkr. 70 mm. längd synas de
främre knölarne alls ej, och de bakre äro blott antydda. Vid
90 — 100 mm. längd börja äfven de främre knölarne att synas.
De bakre knölarne äro sålunda att döma efter detta
ontoge-netiskt och kanske äfven fylogenetiskt äldre än de främre. Detta
är måhända förklaringen till, att hos sötvattenshornsimporna
de bakre knölarne ofta äro större än de främre, ehuru
förhållandet hos de marina vanligen är motsatt. I båda fallen är
dock variationen ej obetydlig.
Benknölarna eller de taggiga fjällen på kroppen äro hos
Vänernsimpan också mindre talrikt utvecklade än hos de andra
raserna, men variationen är ej obetydlig. I regel synas dock
ej dubbla rader af dylika fjäll förekomma ofvanför sidolinjen
(äfven om enstaka fjäll ibland kunna finnas utanför raden) hos
Vänernsimpan. Hos Vätterns och Mälarens hornsimpor finnas
däremot i regel två rader sådana fjäll midt för andra
ryggfenan, och ibland börjar den andra raden t. o. m. vid
mellanrummet mellan ryggfenorna. Nedanför sidolinien finnas hos
en del Vänernsimpor alls inga, hos andra en del strödda
taggfjäll eller knölar. Vätterns och Mälarens hornsimpor äro ofta
bättre försedda med dylika bildningar å nämnda kroppsdel, men
egenskapen är variabel.
Öfverkäkens bakre ända når ej så långt bakåt som till
vertikalen genom ögats bakre kant. Hos Vätternsimpan är
detta mera framträdande på grund af dess stora ögon. Hos
Mälarsimporna når öfverkäkens bakända knappt så långt bakåt
som till linien genom ögats bakre kant, men afståndet som
skiljer är ej så stort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
