Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 7° FAUNA OCH FLORA
— och den arktiskt marina hornsimpan, Cottus quadricornis,
lefde alltså i dem under artens normala lifsvillkor. Vid den
inträffande landhöjningen blef Vättern först skild från
Yoldiahafvet och senare också Vänern. När landhöjningen fortfor,
afstängdes Östersjöbäckenet och förvandlades till en ofantlig
insjö med sött vatten, Ancylussjön. Denna sjö hade först
utlopp genom det område, som nu upptages af Vänern, som till
en början utgjorde en fjärd af det västra Yoldiahafvet. När
sedan Ancylussjöns transgression nådde sitt maximum trängde
den äfven in i nuvarande Vätterns bäcken och utloppet
förlades då till Karlsborgstrakten öfver de nuvarande sjöarne
Viken o. s. v., men flyttades slutligen till söder till Sundet och
Bälten, hvarigenom Ancylussjön aftappades i sådan
utsträckning, att Vättern ånyo och för alltid skildes från det baltiska
bäckenet. (Detta senare intogs sedan åter af salt vatten,
Littorinahafvet.1)
Häraf följer, att Vätternhornsimpornas stamfäder voro de
första, som afstängdes från marina förhållanden och tvungos
att tillpassa sig till att lefva i sött vatten. De fortforo sedan
att lefva i sött vatten hela tiden, ty Ancylussjöns inträngande
i Vättern medförde ingen förändring härvidlag.
Hornsimporna i Vänernbäckenet kvarlefde något längre
under ishafsförhållanden, men när det mäktiga utflödet från
Ancylussjön började gå genom Vänern, aftog sannolikt vattnets
sälta i hög grad eller kanske försvann den i det närmaste
alldeles. Hornsimporna därstädes tvungos då också att tillpassa
sig till lif i sötvatten ganska tidigt, och i hvarje fall blef
genom landhöjningen förändringen till insjöförhållanden äfven
här snart nog fullbordad.
Mälaren däremot har ju geologiskt taget ganska nyligen,
för omkring tusen år sedan, förlorat förbindelsen med
Östersjön, ja knappast ännu helt och hållet, då ju vid »uppsjö» än
i dag något Östersjövatten kan strömma in i Mälaren.
På det hela taget förefaller det ju emellertid, som om horn-
1 Hornsimporna i Östersjöbäckenet, som väl under Ancylussjöns tid
genomlöpt ett insjöstadium, kunde då återtaga sin marina form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
