Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARA FÅGLARS UTBREDNING 219
på hus byggande svalan har på de senare åren spridt sig längs
Luleå —Ofotenbanan, och hussvalorna vid Abisko kun na alltså
vara af »hussvale»-ras efter lektor Heintze’s terminologi. —
Ett annat exempel för att styrka sin sak lägger han fram
genom att citera ett Löwenhjelms yttrande 1843, nämligen att
vid Kvikkjokk ej ett enda par af Hirundo urblca häckade vid
eller på husen såsom vanligt, utan allesammans i det
närbelägna Nammatsfjällets klippbranter. Å andra sidan framhåller
Lektor Heintze, att hussvalor flerstädes, t. ex. »i Medelpad,
Ångermanland och sydöstra delen af Åsele lappmark», skulle
kunna finna lämpliga bergväggar för bobyggande i närheten af
de hus, där de nu bo, men de ha dock ej flyttat dit. Han vill
däraf draga den slutsatsen, att »de båda raserna skilt sig från
hvarandra långt tillbaka i tiden». »Hussvalorna», menar han,
ha utvecklat sig såsom en på hus byggande ras i
Medelhafsländerna och sedan trängt norrut med människorna.
»Klippsvalorna» antager han däremot ha »invandrat till några
fjälltrakter från Norge».
Längre går han ej i sin framställning om denna sak. Då
frågan otvifvelaktigt är af intresse, torde det kanske ej vara
ur vägen att fortsätta och något närmare diskutera densamma.
Det är då två spörsmål, som framställa sig. Det första
är: Äro månne bergen och klipporna i de trakter, där
»klippsvalorna» häcka, af någon olikartad beskaffenhet mot bergen
i andra delar af landet, där »klippsvalor» ej uppträda?
Och det andra är: Kunna några förklaringsgrunder
framställas för antagandet af tvenne skilda invandringsvägar: en
västlig för »klippsvalor» och en sydlig för »hussvalor» och för
att dessa skulle vara oberoende af hvarandra?
Hvad den första frågan angår, så torde nog, åtminstone i
vissa fall, berggrunden på de ställen, där »klippsvalor» häcka
i vårt land, vara olika mot på flertalet andra ställen. I Abiskos
kanjon är ju en skiffrig bergart, som bildar en mängd hyllor,
utsprång och smärre ojämnheter, som böra kunna lämna
särdeles gynnsamma boplatser för svalor. Lektor Heintze säger
också om en annan boplats: »Sommaren 1907 häckade klipp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
