Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
FAUNA OCH FLORA
svalan rätt talrikt i skifferbranter1 på nordsidan af fjället
Pekkasuohna ej långt från Kuokimmuodka». Jag känner ej
personligen till de boplatser, som af Lektor Heintze anförts
för »klippsvalor», men i stort sedt synas de lappländska och
jämtländska ligga inom fjällskiffrarnas område.
Af hvad som ofvan anförts, torde framgå, att
»klippsvalorna» åtminstone i regel för sin häckning valt platser af en
viss geologisk beskaffenhet, som är för dem gynnsam, och att
deras utbredning är sammanfallande med de områden, där
berggrunden utgöres af sedimentära bergarter, som gifva
upphof åt väggytor med många utstående kanter, hyllor o. s. v.
Tager man geologien till hjälp, så torde äfven den andra
frågan kunna besvaras med ja. Mot slutet af den stora
inlandsisens afsmältning2 låg landisen kvar som en bred tunga,
som i norr sträckte sig nästan öfver hela svenska Lappland
från nuvarande riksgränsen och ut öfver norra delen af
Bottniska viken. Längre söderut aflägsnade sig landisens västra
kant mer och mer från nuvarande vattendelaren (i stort
sammanfallande med nutida riksgränsen) och lämnade en remsa
isfritt, delvis af isdämda sjöar upptaget landområde sträckande
sig genom västra delarne af Lappland, Jämtland och
Härjedalen samt norra Dalarne och Värmland i samband med det
likaledes isfria nutida Norge. Öster härom låg som sagdt
landisen, men den bildade äfven en barriär i söder, i det den
där krökte sig mot väster och gick tvärs igenom södra Norge.
Under ett något senare skede, under Ancylussjötiden var
land-istungan smalare och lämnade en bredare isfri sträcka i norra
Sveriges västra del. Klimatet var nu också bättre, så att man
väl torde kunna antaga, att Hirundo urbica om somrarne kunde
lefva och trifvas äfven i de norra delarne af vårt land, i den
mån som det var isfritt. I Norge kunde de säkert lefva, och
därifrån ha de ock kunnat inkomma i det område af Norrland,
1 Kurs. af E. L.
- Se »Tafl. 4» i G. De Geeps : »Om Skandinaviens geologiska utveckling
efter istiden». Stockholm 1896.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>