Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
43
Ett sådant arbete som det nu föreliggande har härvidlag stor
betydelse, särskildt om det som folkupplaga kunde göras tillgängligt i
vidare kretsar.
Rolf Palmgren, Djur, lefnadsteckningar och stämningsbilder.
Hälsingfors, Holger Schildts förlag, 1919.
Förutom ett inledningspoem till naturens ära innehåller denna
bok tio kapitel, som utgöra hvar för sig själfständiga afdelningar.
Förf. är ju förut väl känd som en entusiastisk naturvän och han
dokumenterar sig i detta arbete ånyo såsom sådan. Man ryckes
därför med af hans varmhjärtade skildringar af olika däggdjur och
fåglar. Det är också en riklig mängd af biologiska iakttagelser
och stämningsfulla naturskildringar, som tilldraga sig läsarens intresse
i hög grad. Vi kunna dock ej följa honom i alla hans
slutledningar. Det är oss t. ex. föga sannolikt, att klippdufvan, tagen
som stamform till tamdufvan, skulle kunna förmodas primärt ha
haft sitt tillhåll bland klippor vid hafvet. Tvärtom då man vet,
att ej blott den typiska klippdufvan, utan äfven flera andra henne
närstående raser i Orienten, hvarifrån väl våra tamdufvor på längre
eller kortare omvägar kommit, lefva ett helt annat lif, torde väl
detta snarare kunna anses för det ursprungliga.
För att vara fullt öppenhjärtiga måste vi också tillstå, att förf.
enl. vår mening antropomorfiserat väl mycket. Det förefaller nästan
som om han i det afseendet skulle rönt intryck af en viss
amerikansk författare, hvilken väl (jämte sina epigoner) ofta ses rosad i
pressen, dock mera sällan af fackbiologer. Enligt vår uppfattning
skulle de snäppor, kråkor, sorkar m. fi. djurarter, hvilkas lifshistoria
förf. med så stor talang och så varmhjärtadt skildrar, varit ännu
mera tilldragande och intresseväckande, om de ej resonnerat fullt
så mycket och ej varit försedda med dopnamn. Detta är dock
kanske en smaksak analog med, att det är främmande för en
västsvensk att se ett sådant uttryck som t. ex. »gräsandtuppen».
Det nu sagda förringar ingalunda ifrågavarande boks stora
värde för hvarje naturvän.
R. Nilsson: Förteckning öfver Sveriges ornitologiska litteratur
rörande den svenska fágelfaunan. Gleerups förlag. Lund 1920.
Hvar och en, som sysslat på ett eller annat sätt med våra
svenska fåglar, har ofta stått inför den frågan är det eller det
redan en känd sak, och lika ofta måhända har han frågat sig, hur
skall jag få reda på något härom. Våra faunor och handböcker
med det begränsade utrymme, som stått dem till buds, kunna ej
upptaga alla smärre meddelanden och uppgifter af m. 1. m. lokalt
värde o. s. v. De kunna alltså mången gång ej hjälpa den, som
söker upplysning i hvarje specialfall. Att sedan söka sig fram i
den vidlyftiga i tidskrifter och hvarjehanda småskrifter strödda sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
