Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
LITTERATUR
Bengt Berg, Sällsynta fåglar. Andra samlingen. Norstedt &
Söners förlag, 1919.
I detta praktfulla arbete skildrar förf. i ord och bild trenne
af våra intressantaste vattenfåglar, jätten och dvärgen bland våra
tärnor samt grågåsen. Skräntärnan kommer först och har också
fått brorslotten af utrymme. Förf. genomgår i allmänna drag artens
historia och utbredning och omtalar sedan sina egna rön, resultaten
af ingående studier vid de båda präktiga kolonier, som finnas i
Sörmlandsskären, de största i denna del af världen. Skräntärnans
hemlif är ej någon idyll. Det fylles till stor del af strider med
grannarne. Skarpa hugg utdelas och fågeln gör också skäl för sitt
namn som skränare. En hel mängd af ypperliga bilder illustrerar
dessa tornerspel liksom också de rofferier, som skräntärnorna äro
utsatta för af trutar och måsar trots sin goda beväpning och sin
stridbarhet. Artens fortplantningshistoria blir också allsidigt belyst,
äggens och ungarnes varierande faser framläggas och illustreras.
Rufningen och ungarnes uppfödande jämte andra tilldragelser och
vanor bli likaså föremål för behandling både i texten och medelst
det förträffliga bildmaterialet, så att den som tagit del häraf får en
god uppfattning af skräntärnornas lif under deras vistelse vid våra
kuster. För kontrastens skull har förf. valt att i andra rummet
skildra de små dvärgtärnornas hemlif i en liten ny koloni, som han
funnit på en holme i södra Kalmarsund. Som tredje kommer
slutligen den ståtliga grågåsen, stamformen till vår tamgås.
Ursprungligen är denna fågel en sötvattensform, som haft sitt hemvist vid
sjöar och träsk omgifna af rik växtlighet, men nu är den med
undantag af ett helt ringa fåtal i sydligaste Sverige utrotad vid våra
sötvatten och utträngd till skären i det yttre hafsbandet, där den
trots sin storlek förmår att lefva ett ganska fördoldt lif. Gässen
äro utrustade med ovanligt skarpa sinnen. Syn och hörsel äro
synnerligen väl utvecklade, och förf. ger äfven sannolikhetsskäl för,
att tillika luktsinnet kan vara dessa fåglar till gagn, då det gäller
att undvika faror och försåt. På grund af långvarig intensiv
förföljelse har äfven grågåsens försiktighet skärpts i så utomordentlig
grad, att det måste anses som en särskildt framstående bragd på
fågelfotograferingens område att öfverlista dessa kloka fåglar. Förf.
har dock med framgång lyckats öfvervinna äfven dessa svårigheter.
Det är en praktfull serie vackra bilder af gamla gäss, som förf.
framlägger, och med ungarne blef han så god vän, att han kunde
göra hvad han ville med dem. Allt sammantaget sluter sig detta
nya arbete af Bengt Berg värdigt till hans föregående alster på
ifrågavarande område.
Förf. har med rätta tillägnat sitt arbete till »de framsynte
män, hvilka fredat och bevarat dessa sällsynta fåglar åt Sverige».
Detta är som sagdt rätt yttradt, men det är för vårt folk
nedsättande, att det skall behöfvas särskilda ansträngningar af enskilda
personer för att bevara vår faunas dyrgripar till gemensamt gagn
för hela landet. Det är väl dock ej förmätet att hoppas, att så
småningom upplysningen skall kunna medföra någon förbättring,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>