Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l82
FAUNA OCH FLORA
utan all smärta. Men så blef också det stackars barnet för
hela sin lifstid förskapadt till en varulf, som aldrig om nätterna
fick någon ro. Enda botemedlet var, om man tilltäppte
nyckelhålen till ett rum, där en människa, som var en varulf,
befann sig, och sade detta direkt till denne, då skulle
förtrollningen upphöra. Då en häst låg ute på betesmarken och
tumlade om samt därvid lyckades trilla öfver från den ena sidan
till den andra, tyckte bonden, att detta var bra, samt sade, att
han därmed vunnit en hafreskäppa. — Man höll för ett godt
tecken, att om man på juldagen körde hästen svettig, skulle
han trifvas bra under den kommande delen af året. Man
brukade också att köra i kapp från julottan. Den som kom först
hem, fick först inbärgadt under den kommande sommaren.
Oxen och kon. Enligt en hel del sägner från äldre tider
och från olika håll var det vanligt, då man icke för troll eller
onda människor fick vara i fred med ett kyrkobygge, utan det
ansågs vara nödvändigt att flytta till en annan plats, att man
då spände ett par oxar, helst tvillingoxar, för ett åkdon med
något byggnadsmaterial och sedan lät dessa gå vind för våg.
Där de stannade, skulle man uppföra den nya kyrkan. Så i
Ousby, så ock i Emitslöf och på flera andra platser i
Göingebygden.
Oxen ägde äfvenledes, i motsats till hästen, förmåga att
bryta trolldom. För många år sedan skulle en gubbe
begrafvas i Emitslöfs kyrka, hvilken under sin lifstid ansågs ha stått
i förbund med den lede. Då de kommit så långt med
likföljet, att ringningen, i kyrkan tog sin början, stannade helt
plötsligt hästarna. Kistan var så tung, att de icke längre orkade
draga vagnen. Man bytte om med samma resultat. Då
beslöt man hämta ett par oxar från en granngård. Dessa
spändes nu för vagnen, förtrollningen blef bruten och den döde
fördes på så sätt i väg till kyrkan.
För att korna skulle trifvas i ladugården, brukade man
öfver dörrarne använda sig af kors, som höggos in, eller också
af knifsuddar och dylikt, som man slog ned i trösklarna. Om
man sålde en ko till en annan, skulle alltid repet följa med,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
