Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
233
ju »særlig i Danmark» det gäller, och i det afseendet är ju
historiken både fyllig och mera exakt. På en öfversiktskarta äro forna
och nutida häckningsplatser inlagda, men i texten meddelas, att det
tyvärr numera ej finnes någon svart stork på öarne (de sista
försvunno därifrån på 1880-talet) utan blott i Jutland. I Danmark
häckar den svarta storken blott i ek och bok, förmodligen emedan
endast dessa trädslag där nå tillräcklig storlek, ty då den fordom
fanns hos oss häckade den liksom ännu i Tyskland t. ex. ofta i
tallar. Förf. framhåller, att det måste vara en plats, där lugn och
fred råder för att passa den svarta storken. Dock kan han stundom
välja ett läge rätt nära en människoboning. Vanligen har samma
par tvenne bon, som nyttjas omväxlande, och boet kan ligga på en
höjd från 3 ’/a till 25 m. Vi få vidare veta, att den svarta storken
ej gärna bygger nya bon utan helst tager gamla (äfven tillhöriga
andra fåglar), men sorgfälligt bättrar på dem med kvistar utvändigt
och med grön mossa i balen. Det sistnämnda sker så småningom
sedan äggen lagts och t. o. m senare. Förf. skildrar den svarta
storkens fortplantningshistoria, huru ungarne kläckas, uppfödas cch
vårdas. Ungarne stanna omkring 2 månader i boet. Märkligt är
att erfara, att denna fågel, som vi föreställa oss så ytterst skygg,
kan vid boet visa sig så modig, att han stannar kvar och mottager
den, som klättrar dit upp »med utbredte Vinger og fremstrakt
Næb». Han gör raska utfall med näbben och söker göra sig
»frygtingydende ved at puste Kæbeposen op, rejse Fjerene og ved
af og til at klappe med Næbbet og hvæse». Förf har tydligen
haft tillfälle att studera den svarta storkens familjelif på närmaste
håll, och han gifver en synnerligen fängslande beskrifning däraf i
ord och bilder. De senare äro väl valda för att visa olika
situationer och utvecklingsstadier, men just därför skulle man gärna
önskat dem något skarpare i vissa fall. Emellertid har det nog
varit svårt att få skarpa bilder inunder det gröna löfhvalfvet.
Intressant är att höra, huru förf. funnit olika svarta storkar väsentligen
olika skygga. En dylik var han formligen bekant med, så att den
ej tog någon notis om honom då han klättrade upp i ett träd icke
ens 5 m. från boet och där gjorde sig en löfkoja att använda vid
fotografering och iakttagelser. Dato om flyttning, häckning,
äggantal, äggmått o. s. v. kompletterar bokens innehåll. Den utgör
sålunda en värdefull monografi öfver den svarta storken i Danmark
och vi vilja lyckönska förf. till det uppnådda resultatet. Men
tilllika må uttalas den önskan, att Danmark ännu länge länge måtte
få behålla sin stam af svarta storkar. Måtte förf:s arbete öfvertyga
hans landsmän om den värdefulla naturskatt de aga i denna härliga
fågel, så att de må göra allt för att skydda och bevara den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
