Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL KÄNNEDOMEN OM ÖSTRA KINAS FAGELFAU.NA 255
Kråkfåglarna äro representerade af 5 arter. Af dessa är
råkan i sin ostliga lilla form Corvus frugilegus pastinator
Gould palearktisk, ty hennes utbredning sträcker sig ända upp
i Ost-Sibirien. Det exemplar, som här föreligger från Kiangsu,
är t. o. m. mindre än hvad förut är kändt, ty dess vinglängd
är blott 287 mot förut som minimum uppgifna 295 mm. och
näbben håller sig just vid det kända minimimåttet eller 45 mm.
Halsbandskråkan, Corvus torquatus Less. återigen är
tydligen en sydkinesisk art, ty den upptages ej af Hartert i hans
verk »Die Vogel der palæarktischen Fauna-, och har alltså
här vid Fan-chang-Hsien i Anhui öfverskridit sin kända
nordgräns. Denna kråka har fått namnet däraf, att den har ett
bredt hvitt band, som sträcker sig tvärs öfver nacken och ned
öfver kräftrakten. Detta motsvarar det gråa hos vår kråka,
ehuru det tager mindre utrymme, men det intressanta är att
ifrågavarande parti är hvitt blott hos denna sydkinesiska kråka
och den afrikanska C. scapulatus (v. albus). Den vackra
ostsibiriska kajan, Coloeus dauuricus Pall., som är gräddhvit,
där vår är grå, är en palearktisk fågel, som möjligen var på
vinterströftåg nedåt Jang-tse-kiangdalen, där den sågs flyga i
stora svärmar på sluttningen af Lung-shan-berget. En utmärkt
vacker fågel är den likaledes palearktiska blåvingskatan,
Cyanopica cyanus swinhoel Hart. med svart hufvud, ljusblå
vingar och stjärt, askgrå rygg och ljusare undersida. Hartert
har nyligen velat skilja de nordkinesiska och meUankinesiska
blåvingskatorna som tvenne raser, men exemplar från prov.
Chihli i denna samling äro alldeles lika sådana från Kiangsu.
Detta släkte har en utomordentligt intressant tveklufven
utbredning, i det att en art (C. cooki) finnes i Spanien och
Portugal och en annan med sina underarter från Ostsibirien,
Japan och Korea till Kina. Detta märkliga zoogeografiska
fenomen torde dock kunna förklaras så, att ett ursprungligen
sammanhängande utbredningsområde klöfs genom
klimatförsämringen under istiden.
Rent orientalisk med afseende på sina släktförbindelser är
den praktfulla rödnäbbade blåskatan, Uroclssaerythrorhyncha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
