Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 FAUNA OCH FLORA
fälten och i de med mer än manshögt gräs {Glyceria aquaticä)
beväxta maderna.
Tack vare rallens högljudda läte kommer man snart
underfund med hans talrikhet. Den stora rörvass, som täcker
största delen af Ö. Kvismaren, genljuder på våren af
vattenrallens skarpa, genomträngande parningsläte »py py py pyyh».
Det vanliga locklätet kan ungefär omskrifvas med »kry-it kry-it
kru-it». Blir han störd af något buller, t. ex. af ett skott, ger
han genast sitt missnöje tillkänna medels högljudda skrik.
Dessa äro stundom synnerligen intensiva, osökt påminnande
om svinets, nämligen då detta djur är i slagsmål eller föres
till slaktbänken. När man är mycket nära rallen i vassen,
hör man ofta vissa bubblande ljud »pru-pru-prutt», hvilka börja
i forte och aftaga i diminuendo, hvarigenom en löjlig,
välbekant ljudeffekt ernås.
Vattenrallen är mest i rörelse i skymningen, men man ser
den ibland äfven på dagen hastigt flaxa öfver en kanal eller
öppning i vassen. Isynnerhet är han pigg i regnväder och
kilar då kvickt som en råtta bland rören. Blir rallen skrämd,
flyger han med hängande ben och flaxande vingslag en bit,
men dimper snart ned bland stråna och fortsätter springande
sin flykt.
Till boplats väljes vanligen en tät rörbunke eller en plats
under afbrutna vassrör. Stundom är boet förlagt i en yfvig
starrtufva. Det är ganska stort och högt och är tillredt
nästan uteslutande af blad af Arundo Phragmites Äggen läggas
i maj och hafva i tre undersökta bon varit 3, 7 och 9 till
antalet. De äro porslinsfärgade med små runda rödaktiga
prickar. Trots att boet är så ytterst väl undangömdt, har jag
funnit skal af rallägg på kråkornas matplatser.
Stundom tvingas rallen att lägga om, och jag har en gång
sett nykläckta ungar i början af augusti. De små svarta
ungarna löpa som möss i vassen och sammanhållas af honan
med den vanliga locktonen »omkriit».
Ehuru vattenrallen alltid vistas på platser, där kärrhökar
ständigt stryka fram, faller han nästan aldrig offer för dessa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
