Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. G. NATHORST
3»
nya stora fjordområde, som fått namnet Kung Oskars fjord.
Att de vetenskapliga resultaten af dessa expeditioner blefvo så
betydande berodde till stor del äfven därpå, att Nathorst med
upprätthållande af de bästa svenska traditionerna på
polarforskningens område förenade med sig en hel stab af forskare.
Den kännedom om polartrakternas naturförhållanden, som
Nathorst förvärfvade genom sina resor, resulterade i en
mångfald vetenskapliga uppsatser på botanikens och geologiens
områden, förutom hans redan omtalade paleobotaniska arbeten.
Bland hans arbeten öfver den nutida arktiska floran må
nämnas »Nya bidrag till kännedomen om Spetsbergens kärlväxter
och deras växtgeografiska förhållanden». Hans grundliga
kännedom om arktisk geologi togs i anspråk vid geologkongressen
i Stockholm 1910, till hvilken han författade ett synnerligen
uppmärksammadt öfversiktligt arbete: »Zur Geologie der Bären
Insel, Spitzbergens und des König-Karl-Landes». Äfven om
polartrakternas djurvärld har Nathorst meddelat en
mångfald notiser af intresse både i sina reseskildringar och i en
serie uppsatser i Svenska Jägarförbundets tidskrift. I hans
jaktskildringar framträder ofta en mycket utpräglad
djurvänlighet, och denna egenskap har också tagit sig ett särskildt
uttryck i boken »Hafva djuren rättighet att lefva?»
I denna tidskrift framträdde han vid flera tillfällen som
medarbetare både inom sitt eget särskilda fack och i små
uppsatser af botaniskt och zoologiskt innehåll.
En aldrig så fullständig skildring af Nathorsts
vetenskapliga arbeten — och icke ens härom kan det ju här blifva
tal — ger dock icke en fullständig bild af hans lif och
verksamhet. Hans intressen voro för en vetenskapsman ovanligt
mångsidiga, och hans energiska och kraftiga natur kom honom
att vilja ingripa hvarhelst han ansåg, att ett handtag
behöfdes, ’att ett ord behöfde sägas af en orädd man. Hans
hjälpsamhet var känd, och hans hjälp anlitades i en utsträckning,
hvarom endast de, som stått honom nära, kunna hafva
någon föreställning. Han skydde ingen möda, då det gällde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
