Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 FAUNA OCH FLORA
kärrhöken. Denne satte sig genast på en hösåta med en så
oskyldig min som möjligt. Starflocken gjorde några svängar
fram och åter i den starka blåsten, men satte sig snart ånyo.
Blåhöken satt stilla en stund, sedan seglade han öfver till en
annan hösåta omkring 30 meter från flocken. Där satt han
åter stilla en stund för att plötsligt dyka in rakt i starsvärmen.
Stararna märkte dock höken i sista ögonblicket och brusade
upp rundt omkring honom. Han fortsatte troligen ganska
snopen ut åt ängarna.
Några gånger har jag vid boet funnit lämningar efter
rapphöns, men däremot aldrig efter änder eller andungar.
Troligen tar blå kärrhöken aldrig något på vattnet. Af
vattenfåglar har jag nämligen endast sedt honom en gång taga en
sothönsunge på en kanalbank. Fiskaren Berggren vid Örebro,
som brukat ha blåhökarna till grannar, öfverraskade en
morgon hannen med en nyss slagen höna.
Sådana bravader måste dock betraktas som sällsynta
undantagsfall, och i regel nöjer sig blå kärrhöken med åker- och
vattensorkar, lärkor, buskskvättor, säfsparfvar, fågelungar samt
om hösten beckasiner. I boet finner man vanligen blott en
och annan fjäder, då honan noga undanskaffar lämningarna
efter måltiderna.
Först då ungarna blifva vuxna och kräfva mera föda,
börjar honan mer regelbundet hjälpa till att jaga. Hon håller sig
dock vanligen öfver kärren kring boet för att vara till hands,
när hannen kommer. Då ungarna i midten af juli äro
flygfärdiga, ser man honan stryka af och an öfver vassen, följd
af några skrikande ungar. Redan innan de ännu kunna flyga,
lämna blåhökungarna ofta boet, som alltid vimlar af ohyra,
och sitta i vassen.
I början af augusti försvinner hannen från häckplatsen,
och honan får själf en tid förse afkomman med föda.
Ungfåglarna uppehålla sig nästan alltid öfver maderna och vassen,
där de slå efter beckasiner, säfsparfvar, rörsångare o. d.
Ungfåglarna börja samtidigt att stryka omkring. Redan den
14 augusti i år (1920) såg jag sträckande exemplar vid Örebro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
