Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAUNA OCH FLORA
tresse, så ansåg Mjöberg, att Mesira var särskildt ömtålig
mot vattentransport och att ett större mellanliggande vatten
skulle utgöra ett absolut oöfverstigligt hinder för spridningen.
Frågan är då, huruvida verkligen sött vatten innebär ett
sådant hinder för en under barken lefvande insekt, något som
jag ej med bestämdhet vågar uttala mig om.
Bortsedt från .invandringsvägen förefaller mig emellertid
hela denna uppfattning om ifrågavarande art som värmerelikt
hos oss tämligen vågad eller åtminstone osäker och onödig.
Arten är visserligen mycket stor, men den för ett undangömdt
lefnadssätt och är dessutom helt säkert mycket sällsynt
överallt. Det senare kanske, som Schumacher framhåller, kan
förklaras genom den rationella skogsvård, som nu för tiden
alltmer börjar tillämpas och hvarigenom multnande eller öfveråriga
träd ej längre tålas i skogarna. Måhända är arten delvis af
denna orsak stadd i långsamt utdöende. I hvarje fall lägga
lefnadssättet jämte den sparsamma förekomsten hinder i vägen
för fastställandet af artens verkliga utbredningsområde. Mesira
tremulce har emellertid ej varit känd af entomologerna längre
än i 100 år, och allt efter som utforskandet af de olika
länderna fortskrider, komma säkert nya fyndorter att uppdagas,
väl icke minst i de nordeuropeiska och nordasiatiska länderna.
Tillsvidare föreligger ingen tvingande grund att anse djuret
som värmerelikt i Sverige, då det, som de två senaste fynden
ju antyda, mycket väl kan vara spridt i landet, fast vi
ingenting veta därom. Äfven artens förekomst vid floden Ussuri,
hvilken ligger i Ostasien, norr om Korea, bildande
Mandschuriets ostgräns, tyder på, att djuret besitter en vidsträckt
utbredning och sannolikt en sammanhängande sådan över hela
Nordasien. Ussuriområdet har icke varmare klimat än Sverige.
Årsamplituden är något större, i det att vintrarna äro ej
obetydligt kallare än hos oss och somrarna åtskilligt varmare.
För svenska entomologer torde det här äga ett visst
intresse att få en öfversikt öfver Mesiras utbredning. Jag har
därför sammanställt denna på en karta, hufvudsakligen efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
