Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 FAUNA OCH FLORA
en stund och förvandlades till färdiga »laxmyggor», och dessa
plockades upp flitigt af sidensvansarna. För öfrigt voro starar ute i
samma ärende — och det är väl ganska remarkabelt att få se
starar och sidensvansar på en gång och i samma sysselsättning. Karl
Magnusson, som just inte är någon kännare af smärre fåglar,
påstod, att han sett de där »artiga starrarna» i snart 14 dagar.
Märkligt nog voro strömstararna ännu kvar; de bruka här försvinna så
snart isen börjar smälta undan. Således en exposition af både
vinter- och vårfaunan. Äfven kajorna hade kommit dit upp. Här i
Karlshamn ha de öfvervintrat likasom en del bofinkhanar och en
och annan sädesärla. — Bofinkhonor har jag ännu ej sett.
Karlshamn u/s 1921.
Ingolf Lönnberg.
Malariamyggorna hysa förkärlek till kaniner.
Tvenne franska forskare Legendre och Oliveau ha funnit, att
Anopheles maculipennis, den mygga, som öfverför till människan de
malaria (»frossa») alstrande blodparasiterna i hög grad attraheras
af kaniner. Vid undersökningar funno de nämligen ofta flera eller
färre dylika myggor i kaninburar, men ej i närbelägna
förvaringsrum för andra husdjur. Denna sak torde ,måhända kunna ha
praktisk betydelse, ehuru numera dess bättre denna mygga liksom den
af densamma spridda sjukdomen är ganska sällsynt i vårt land.
En märkt sparfhök.
Enligt meddelande af Hr Thor Schröder, Stjärnsund, sköt han
därstädes den 17 mars i år en sparfhök, som hade en ring om
foten. Denna ring var helt enkelt tillbockad af ett stycke
metallband (aluminium), å hvilket hade inristats: »K. K. 6/n 20.» Det
fanns ingen adress, men det vore af intresse, om någon af
tidskriftens läsare möjligen kunde lämna upplysningar härom. Det vore
ock önskvärdt, om andra för fågelbiologi intresserade organ i
in-och utlandet ville vänligen bidraga till frågans lösning, ty ehuru
tiden mellan märkningen och fågelns skjutande är kort, kan man
dock eventuellt erhålla upplysningar af intresse om sparfhökens
flyttningsväg.
En ringmärkt kråka återfunnen.
Den 11 juni 1919 märkte Hr F. Ericsson, Svedjan, Boden en
kråkunge i boet inom Bodens fästningsområde med Riksmuseets
aluminiumring 20. Denna kråka sköts den 12 maj i år på
landtbrukaren Aug. Westerbergs egendom, Erikslund i Boden. Denna
kråka hade sålunda återkommit till sin hemtrakt igen, såsom det
förut just genom ringmärkning utrönts rörande en del andra fåglar
såsom svalor, starar m. fl. Ehuru i detta fall ingen upplysning
vunnits om flyttningsvägarna innebär dock fyndet en vidgad
kunskap om kråkornas vanor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
