- Project Runeberg -  Fauna och flora / Sextonde årgången. 1921 /
142

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

FAUNA OCH FLORA

tid full af gräs-, krick-, bias-, stjärt- och brunänder, sothöns,
doppingar, fisk- och skrattmås samt några svanar.

Vid Mosjön gjorde jag ett besök den 4 april. Sjöbottnen var
till största delen upplöjd. Ängen med vassruggan stod dock under
vatten, hvarför den blå kärrhöken troligen äfven i år kommer att
häcka där.

Den bruna kärrhöken synes nu också vara utgången vid Örebro.

Det nu rådande låga vattenståndet säges vara det lägsta i
mannaminne, så att man får väl hoppas att i framtiden bli
förskonad från någon mera vår som den nu varande.

Erik Rosenberg.

En modig ejder.

Följande lustiga historia meddelas från Häfringe. Ett
slagsmål uppstod en dag i slutet af april vid Häfringe. Fyrmästarens
ko var ute för att söka någon föda på den där sannolikt vid denna
tid ej särdeles frodiga betesmarken. Emellertid råkade hon komma
för nära en rufvande ejderhona, som blef stött öfver detta näsvisa
intrång på hennes område och därför omedelbart skred till anfall
och bokstafligen flög på kossan. Denna i sin tur sökte värja sig
och stångade mot den anfallande med hornen. Ejderhonan gaf ej
med sig, utan upprepade sina anfall. Huru striden i längden skulle
aflupit är ovisst, ty Fyrmästaren som åskådade tilldragelsen, tog
efter en stund sedan han lyckats lägga band på den skrattlust, som
framkallades af denna egendomliga strid, parti för den modiga
ejderhonan och dref bort sin ko. Ejderhonan återvände då lugnt
till sitt bo, otvifvelaktigt tillskrifvande sig segern.

Fiskgjuse märkt i Värmland återfunnen i södra Frankrike.

Från Naturhistoriska museet i Nimes har M. L. Cabaux till
Riksmuseet insändt meddelande ledsagadt af vederbörande
aluminium-ring n:o 1512, att en fiskgjuse märkt med denna Riksmuseets ring
skjutits och öfverlämnats till museet i Nimes där den blifvit
uppstoppad. Fågeln i fråga hade skjutits i trakten af Aubrac, i
kommunen S:t Laurent de Muret, arondissementet de Marvejols,
departementet Lozère den 27 eller 28 april af M. Henri Gardes.
Floden Lot synes att döma efter kartan vara det enda vatten af
betydelse i närheten af S:t Laurent, så att sannolikt var det vid
denna som fiskgjusen uppehöll sig, då den blef skjuten.

Den hade ringmärkts i boet tillsammans med sina syskon af
Hr Bo Witt-Strömer vid Nedre Ullerud i Värmland den 17 juli
1917. Af detta fynd att döma taga äfven våra fiskgjusar en
västlig kurs under flyttningen, i likhet med hvad som förut konstaterats
rörande brun och blå kärrhök samt pilgrimsfalk, för att ej tala om
åtskilliga andra fåglar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:21:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1921/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free