Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Något om faunan och floran på Runo.
Af
Ilmari Milden,
Helsingfors.
enom sin svenska befolkning har Runo redan
länge varit känd i Sverige, och ett antal skrifter
föreligga redan, hvilka behandla öns
befolkning, dess språk, seder och bruk. Däremot
ha öns naturförhållanden, dess fauna och flora,
knappast alls beaktats, utom helt flyktigt i
några arbeten, hvilka hufvudsakligast varit ägnade andra
spörsmål.1 Blott en helt liten broschyr författad år 1860 af dr
Arthur v. Sass2 och baserad endast på tre dagars vistelse
på Runo i slutet av juni 1859 behandlar öns flora. Under
sådana förhållanden torde efterföljande anteckningar, hvilka
gjorts under en två veckors vistelse på Runo i medlet af juni
19213, icke sakna sitt intresse.
Runo är belägen mitt i Rigabukten på gränsen mellan
Estland och Lettland; hvilketdera land ön skall tillhöra, har
1 Se t. ex. Ekman, F. J.: Beskrifning om Runo i Lifland. Tavastehus 1847,
Russwurm, C: Eibofolke oder die Schweden an den Kusten Esthlands und auf
Runo. Reval 1855; Greve, H.: Säugetiere Kur-Liv-Estlands. Riga 1909;
Hem-mendorff, Ernst: Runo. (Ymer 1909. H. 2)
2 Die Phanerogamen-Flora Oesels und der benachbarten Eilande und
Bei-trag zur Flora der Insel Runoe. (Archiv für die Naturkunde Liv-, Ehst- und
Kurlands. II. Serie, Bd. II. Dorpat 1860.)
s Resan företog jag i sällskap med min broder fil. dr K. HildÉn, som på ön
anställde antropologiska undersökningar. De i texten reproducerade fotografierna
äro tagna af honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
