Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM KAMERUNBERGETS DÄGGDJUR
235
hos några af de föreliggande exemplaren frambenen äro m. 1. m.
svartaktiga eller bruna på framsidan nedanför »knät»
(handleden), men andra ej eller blott något öfver klöfvarne.
Sistnämnda är i regel förhållandet med bakbenen. Sålunda
ser det ut som om namnet brookei skulle kunna indragas, så
vida det ej kan tillämpas på tofsantiloper från någon annan
trakt af Västafrika, möjligen uppåt Guldkusten.
Den tredje och största af tofsantiloperna från
Kamerunbergets kustskogar är Cephalophus sylvicultrix, som
ursprungligen och på förträffligt sätt beskrefs af Linné’s lärjunge
Afzelius från Sierra Leone. Till färgen är denna antilop mörkt
brun, nästan svartbrun med en roströd eller mörkröd tofs i
pannan mellan hornen. Hufvudets sidor äro ljust gråaktiga.
Ett stort gult eller hvitgult triangulärt fält på bakryggen vettar
med spetsen framåt och når nästan fram till öfver bogarne.
Baktill sträcker sig det gula ej ända fram till svansroten, utan
slutar omkring 14—18 cm. framom denna hos dessa exemplar.
Området bakom till svansen samt på lårens öfre partier klädes
af svarta längre och mellan dem kortare hvita hår. Detta är
i öfverensstämmelse med Afzelius’ beskrifning, men senare ha
felaktiga bilder insmugit sig i litteraturen.
På grund af denna antilops storlek kalla kolonisterna den
»bushcow». Dir. Waldau meddelar att ett fullvuxet hondjur
af denna art hade en lefvande vikt af 94 kilo. Dess längd
från nosspetsen till svansroten var 145 cm., boghöjden 87 cm.
Att den har en ganska stor kropp framgår däraf, att omkretsen
strax bakom bogarne var 110 cm. och midt om buken 135 cm.
Senare års undersökningar har visat, att denna tofsantilop har
en ovanligt vidsträckt utbredning, ty ehuru först känd, som
sagdt, från Sierra Leone, har den sedan påträffats i Nigeria,
Kamerun, olika delar af Kongo ända ned till Katanga och
nordöstra Rhodesia. Flera försök att uppdela den i flera
geografiska raser ha strandat. Bland annat har man byggt detta
på hornens form och riktning, men på ett rätt omfattande
material, som jag haft tillfälle att undersöka i Kongomuseet i
Tervueren från olika trakter, kunde jag ej finna någon olikhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
